Päijänne-Tavastland, fi. Päijät- Häme, landskap kring s. Päijänne, ett av de yngsta bland de s.k. nya landskapen. Dess område fastställdes slutgiltigt genom ett statsrådsbeslut av 1998. Enligt detta omfattar Päijänne-Tavastland 12 kommuner fördelade på två ekonomiska regioner: Lahtis och Heinola. Areal 5 123 km2, 201 270 inv. (2009). Landskapets befolkningsutveckling är stabil. Näringsstruktur 2007: Jord- och skogsbruk 3,4 %, industri 32,2 %, service 63,4 %.
Landskapet bildade en administrativ enhet redan under medeltiden, då Hollola kyrksocken omfattade i stort sett samma område. Byn Lahtis i Hollola utvecklades i slutet av 1800-talet till ett centrum för regionen, vars ekonomiska tillväxt i första hand berott på snickeri- och möbelindustrins expansion. Efter andra världskriget utvidgades även metallindustrin och handeln; därtill erhöll Lahtis ett betydande befolkningstillskott genom karelska flyktingar.
Landskapet bildade en administrativ enhet redan under medeltiden, då Hollola kyrksocken omfattade i stort sett samma område. Byn Lahtis i Hollola utvecklades i slutet av 1800-talet till ett centrum för regionen, vars ekonomiska tillväxt i första hand berott på snickeri- och möbelindustrins expansion. Efter andra världskriget utvidgades även metallindustrin och handeln; därtill erhöll Lahtis ett betydande befolkningstillskott genom karelska flyktingar.
Päijänne-Tavastland delas av Salpausselkä i två till sin naturbeskaffenhet olika delar. Den södra delen är flack och fattig på insjöar, medan den norra präglas av rikligt med sjöar, skogar och varierande topografi. Karta: Arttu Paarlahti.