Parland, Oscar Percival (f. 20/4 1912 Kiev, d. 27/9 1997 Hfrs), psykiater och författare, med.lic. 1944, bror till Henry P. och Ralf P. Han var från 1947 knuten till Nickby sjukhus i Sibbo, 1960-75 som mentalsjukhusets överläkare. P:s författarskap är kvantitativt begränsat, men kvalitativt ett av de främsta i modern finlandssvensk litteratur. På ett suveränt sätt använder han sina professionella psykiatriska insikter för att stiga in i sin egen barndom, en uppväxt i en kosmopolitisk släkt med Litauen och ett finländskt-ryskt gränsland på Karelska näset som fästen. Det självbiografiska ger stoff för en fantasikraft som förenar fakta och fiktion. P. var en språkkonstnär, som ständigt fann nya ord för rörelserna i ett själsligt landskap likaväl som för det sexuella uppvaknandets genomgripande betydelse för en ung människa. Han såg hela sin produktion som en enda stor berättelse om "Varat".
Debuten med romanen Förvandlingar (1945) gav borgerliga familjeinteriörer i Thomas Manns anda. Så följde Den förtrollade vägen (1953) och Tjurens år (1962), som i Benedict Zilliacus dramatisering med stor framgång filmades för tv av Åke Lindman 1986 och 1988. P. arbetade länge på en fortsättning som utkom postumt i två volymer, Spegelgossen (2001) och Flanellkostym och farsans käpp (2003), redigerade av sonen Oliver P. och Monica P. Sviten bygger på rekonstruktion av minnen från tidigaste barndom, där huvudpersonen Riki omges av ett myller av originella släktingar. Drömmar och bokstavsverklighet flyter samman i ett själsligt urlandskap. Sitt livslånga studium av skapandets psykiska processer sammanfattade P. i ett omfattande essäistiskt verk, Kunskap och inlevelse (1991). Han gjorde också en betydande insats genom att redigera brodern Henry P:s efterlämnade arbeten. (K. Björklund, Riki och den förtrollade vägen. Studier i O.P:s berättarkonst, 1982) (Gustaf Widén)
Oscar Parlands redigeringar av brodern Henrys arbeten utkom i samlingarna Hamlet sade det vackrare: samlade dikter (1964), Stora dagenefter: samlad prosa 1 (1966) och Säginteannat: samlad prosa 2 (1970). (red.)
Debuten med romanen Förvandlingar (1945) gav borgerliga familjeinteriörer i Thomas Manns anda. Så följde Den förtrollade vägen (1953) och Tjurens år (1962), som i Benedict Zilliacus dramatisering med stor framgång filmades för tv av Åke Lindman 1986 och 1988. P. arbetade länge på en fortsättning som utkom postumt i två volymer, Spegelgossen (2001) och Flanellkostym och farsans käpp (2003), redigerade av sonen Oliver P. och Monica P. Sviten bygger på rekonstruktion av minnen från tidigaste barndom, där huvudpersonen Riki omges av ett myller av originella släktingar. Drömmar och bokstavsverklighet flyter samman i ett själsligt urlandskap. Sitt livslånga studium av skapandets psykiska processer sammanfattade P. i ett omfattande essäistiskt verk, Kunskap och inlevelse (1991). Han gjorde också en betydande insats genom att redigera brodern Henry P:s efterlämnade arbeten. (K. Björklund, Riki och den förtrollade vägen. Studier i O.P:s berättarkonst, 1982) (Gustaf Widén)
Oscar Parlands redigeringar av brodern Henrys arbeten utkom i samlingarna Hamlet sade det vackrare: samlade dikter (1964), Stora dagenefter: samlad prosa 1 (1966) och Säginteannat: samlad prosa 2 (1970). (red.)
Parland, Oscar. Barndomsupplevelserna och den karelska miljön är centrala element i hans författarskap. Foto: Lehtikuva Oy, M. Björkman.