Petäjävesi, kommun i Mellersta Finland 30 km v. om Jyväskylä, Västra och Inre Finlands region. Areal 458 km2, invånare 4 065 (2011).
Petäjävesi utbreder sig kring sjön med samma namn; den består av ett höglänt (intill 200 m ö.h.), backigt skogsland med spridda kalberg och av dälder, uppfyllda av sankmarker. Petäjävesi kyrkby invid järnvägen Haapamäki-Jyväskylä har 1 700 inv. (2000). Åtta km ö. om kyrkbyn ligger byn Kintaus (650 inv. 2005), som vuxit kraftigt på grund av inflyttning. Byn ligger i närheten av Koskensaari järnbruk, som grundades 1850 och 1905-10 ägdes av Alfred Kordelin, drivs sedan 1910 av bolaget Koskensaaren Oy (num. med säte i Helsingfors/Helsingin rauta Oy). Bruket tillverkar spik, tråd m.m. och sysselsätter ca 40 personer (2003).
Petäjävesi blev kapell under Jämsä 1779, var 1856-67 förenat med Jyväskylä och har därefter utgjort egen församling; träkyrka uppförd 1879 (A. Boman). Ortens gamla träkyrka, uppförd 1763-64 (J. Leppänen), är ett av de bästa proven på 1700-talets träkyrkoarkitektur (kyrkoarkitektur). Den upptogs 1994 på Unescos världsarvslista. (K. Virkkala/O. Keskitalo, Suur-Jämsän historia, 2 bd, 1954-62; A.T. Manninen, Petäjäveden historia, 1994)
Petäjävesi utbreder sig kring sjön med samma namn; den består av ett höglänt (intill 200 m ö.h.), backigt skogsland med spridda kalberg och av dälder, uppfyllda av sankmarker. Petäjävesi kyrkby invid järnvägen Haapamäki-Jyväskylä har 1 700 inv. (2000). Åtta km ö. om kyrkbyn ligger byn Kintaus (650 inv. 2005), som vuxit kraftigt på grund av inflyttning. Byn ligger i närheten av Koskensaari järnbruk, som grundades 1850 och 1905-10 ägdes av Alfred Kordelin, drivs sedan 1910 av bolaget Koskensaaren Oy (num. med säte i Helsingfors/Helsingin rauta Oy). Bruket tillverkar spik, tråd m.m. och sysselsätter ca 40 personer (2003).
Petäjävesi blev kapell under Jämsä 1779, var 1856-67 förenat med Jyväskylä och har därefter utgjort egen församling; träkyrka uppförd 1879 (A. Boman). Ortens gamla träkyrka, uppförd 1763-64 (J. Leppänen), är ett av de bästa proven på 1700-talets träkyrkoarkitektur (kyrkoarkitektur). Den upptogs 1994 på Unescos världsarvslista. (K. Virkkala/O. Keskitalo, Suur-Jämsän historia, 2 bd, 1954-62; A.T. Manninen, Petäjäveden historia, 1994)
Petäjävesi har en kratersjö, Karikkoselkä, som bildats genom ett meteoritnedslag. Sjön är exceptionellt rund och skålformad och har en diameter på 1,4 km. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Petäjävesi kyrka upptogs 1994 på Unescos världsarvslista. Foto: Lehtikuva Oy, P. Sakki.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.