Rautavaara, kommun i Norra Savolax 55 km ö. om Idensalmi, Östra Finlands län. Areal 1 155 km2, invånare 1 848 (2011).
Rautavaara består av en tämligen sjörik och till stor del myrtäckt bergsbygd, vars högsta delar ligger längst i n., där Maaselänmäki når 318 m ö.h. Där upprinner även traktens huvudvattendrag, Köyritynjoki, som under sitt lopp till Siikajärvi i Juankoski genomflyter sjön Alaköyritynjärvi. Denna avskärmas mot v. av den 17 km långa, ca 260 m höga och genom sprickbildning sönderdelade kvartsitryggen Köyritty. I kommunen ligger även Tiilikkajärvi nationalpark (gr. 1982, 34 km2, delvis i Sotkamo), som framför allt är känd för sina fina sandstränder. Bebyggelsen, bl.a. R. kyrkby (1 070 inv. 2000), är koncentrerad till sjöarnas stränder.
Rautavaara blev kapell under Nurmes 1849 och bildade egen församling 1894. En modern kyrka uppförd i tegel och glas invigdes 1982 (S. Aartelo/E. Piironen); den föregående kyrkan, som var byggd 1822 enligt ritningar av Ch. Bassi, brann ned 1979.
Rautavaara består av en tämligen sjörik och till stor del myrtäckt bergsbygd, vars högsta delar ligger längst i n., där Maaselänmäki når 318 m ö.h. Där upprinner även traktens huvudvattendrag, Köyritynjoki, som under sitt lopp till Siikajärvi i Juankoski genomflyter sjön Alaköyritynjärvi. Denna avskärmas mot v. av den 17 km långa, ca 260 m höga och genom sprickbildning sönderdelade kvartsitryggen Köyritty. I kommunen ligger även Tiilikkajärvi nationalpark (gr. 1982, 34 km2, delvis i Sotkamo), som framför allt är känd för sina fina sandstränder. Bebyggelsen, bl.a. R. kyrkby (1 070 inv. 2000), är koncentrerad till sjöarnas stränder.
Rautavaara blev kapell under Nurmes 1849 och bildade egen församling 1894. En modern kyrka uppförd i tegel och glas invigdes 1982 (S. Aartelo/E. Piironen); den föregående kyrkan, som var byggd 1822 enligt ritningar av Ch. Bassi, brann ned 1979.
Rautavaara. 1595 slöts freden i Teusina, som innebar att gränsen drogs genom sjön Tiilikka, där ett gränsröse med symbolerna för Sverige (en krona) och Ryssland (ett kors) fortfarande står kvar. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.