Renko

Renko, församling och f.d. kommun (gammalt sv. namn Rengo) i Egentliga Tavastland s.v. om Tavastehus, införlivades 2009 med denna stad. Vid kommunsammanslagningen var Renkos areal 279 km2 och invånarantal 2 364 (2008).

Renko bildar en skogbevuxen, tämligen jämn platå, som är uppdelad av åsar, dalar och smärre slätter; den hör till Tammela "högland". De högsta partierna (intill 166 m ö.h.) finns i s. Området genomflyts av de forsrika åarna Renkonjoki och Kaartjoki. Bebyggelsen följer huvudsakligen ådalarna; här märks bl.a. Renko kyrkby (1 140 inv. 2000). Orten har bl.a. skogs- och metallindustri.

Renko var kapell under Vånå troligen redan på 1200-talet. Senare var dess n. del annexförsamling under modersocknen, medan s. delen tillhörde Janakkala. De båda delarna sammanslogs 1879 till Renko församling, vars gråstenskyrka härstammar från förra delen av 1500-talet. Med Renlo kommun förenades 1948 respektive 1967 delar av de upplösta kommunerna Tavastehus lk och Vånå. (M. Hiekkanen/J. Härme, Rengon historia, 1993; A. Ilola, Rengossa muinoin: tarua ja totta, 2004)
Renko

Renko. Den tavastländska Oxvägen förenade Åbo domkyrka och S:t Jakob, socknens kända vallfartskyrka. Oxvägen var också den nordligaste etappen av Sankt Jakobs pilgrimsfärd, som ledde till Santiago de Compostela i Spanien. Karta: Arttu Paarlahti.

RENKO.jpg

Renkos f.d. kommunvapen. Bildkälla: Finl. kommunförbund.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, kommuner, befolkning, ytformer, näringsstruktur, bebyggelsehistoria
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011
Uppdaterat 19.01.2011