Riddarhuset, representationsbyggnad för den finländska adeln i Kronohagen, Hfrs. Finlands adliga ätter hade 1818 organiserat sig efter svensk förebild (adel) och behövde en gemensam byggnad, som byggdes 1858-62 i tidens nygotiska stil, enligt ritningar av G.Th. Chiewitz. Byggnaden användes som sammanträdeslokal för alla de fyra stånden vid 1863 års lantdag, eftersom Ständerhuset då ännu inte hade byggts. Den praktfulla plenisalen eller riddarsalen har en yta på 464 m2 och ca 10 m:s rumshöjd; dess väggar smyckas av 358 finländska grevliga, friherrliga och adliga ätters vapen. Av dessa torde ca 180 ätter fortleva. Salen har alltsedan starten använts bl.a. som konsertsal. I byggnaden verkar Riddarhusets eget kansli med bibliotek och arkiv för forskare, därtill hyrs delar av husets kontorslokaliteter ut bl.a. till Museiverket. En stor del av originalinredningen är fortfarande intakt. (M. af Schultén/T.G. Aminoff/K. Antell, Vårt riddarhus, 1962) (Patrick Eriksson)
Riddarhuset. Den vackra rödtegelfasaden med nygotiska bågfönster bildar ett ståtligt inslag i Kronohagens ljusa empirekvarter i Hfrs. Huset är i daglig användning och fungerar samtidigt som ett levande museum, där en stor del av inredningen ännu är intakt. Foto: Schildts bildarkiv, T. Ørsted.