riksdagsval, förrättas fr.o.m. 2010 vart fjärde år samtidigt i hela landet under den tredje söndagen i april. Före den nya vallagen trädde i kraft den 1 juni 2010 var valdagen den tredje söndagen i mars. Före den 1 januari 2011 var 17 partier registrerade i partiregistret. Från detta schema kan dock avvikelser ske om det fattas beslut om förtida riksdagsval (riksdagsupplösning). Beslut om förtida riksdagsval kan fattas av presidenten när riksdagen är sammankallad, när ett motiverat initiativ från statsministern föreligger och efter att presidenten hört riksdagsgrupperna.
R. är allmänna, direkta och hemliga samt proportionella så, att valförrättningen resulterar i både regional och politisk proportionalitet. Röstberättigad är varje medborgare som senast på valdagen fyller 18 år; alla röstberättigade har lika rösträtt. Valbar till riksdagen är den som inte är omyndig. Dessutom identifierar grundlagens § 27 vissa tjänstekategorier som sådana som saknar valbarhet.
För r. är landet indelat i minst 12 och högst 18 valkretsar, inför valet 2011 är de 15 st., mellan vilka 199 riksdagsmandat är fördelade i förhållande till invånarantalet. Utöver detta bildar landskapet Åland en egen valkrets för val av en riksdagsledamot genom ett valsätt som modifierar majoritetsval i en proportionell riktning. 1954 infördes direkt personval i stället för de tidigare valen med s.k. långa listor, vartill valperioden förlängdes från tre år till fyra år.
Varje i partiregistret upptaget parti har rätt att i en valkrets ställa upp åtminstone 14 kandidater eller högst så många som det väljs riksdagsmän i kretsen. Vilka kandidater partiet uppställer inom valkretsen avgörs genom medlemsomröstning, ett förfarande som infördes 1975 och är obligatoriskt i det fall att antalet personer som nominerats av partiets basorganisationer överstiger antalet kandidater som partiet får uppställa inom valkretsen. Vid sidan av partierna äger valmansförening, bildad av minst 100 röstberättigade inom samma valkrets, rätt att uppställa en kandidat till riksdagen. Två eller flera valmansföreningar kan inlämna en gemensam lista, där antalet kandidater kan uppgå till högst 14 (eller högst så många som det väljs riksdagsmän inom valkretsen).
Kommunerna är för valet indelade i röstningsområden, där valnämnder, vars medlemmar representerar de politiska partierna, leder och övervakar valförrättningen. Valnämnden har vidare till uppgift att utföra rösträkning. För varje röstningsområde finns ett rösträttsregister, som upptar de röstberättigades namn. Personer som av någon anledning inte kan rösta på valdagen i sitt eget röstningsområde kan göra detta på förhand genom förhandsröstning.
Förhandsröstning (tillämpades första gången vid valet 1970) verkställs i hemlandet på fastställda allmänna förhandsröstningsställen, utomlands i finska beskickningars lokaler och på finländska fartyg. Röstningen inleds enligt huvudregeln 11 dagar före valet och avslutas i hemlandet femte dagen före valdagen, i utlandet åttonde dagen före valdagen. Utomlands permanent bosatta finländare röstade första gången i riksdagsvalet 1975. Valförrättning på sjukhus och andra anstalter äger rum inför särskilda valbestyrelser. Beträffande litteratur, se val.
Justitieministeriets svenskspråkiga valsidor på Internet: http://www.vaalit.fi/53022.htm
R. är allmänna, direkta och hemliga samt proportionella så, att valförrättningen resulterar i både regional och politisk proportionalitet. Röstberättigad är varje medborgare som senast på valdagen fyller 18 år; alla röstberättigade har lika rösträtt. Valbar till riksdagen är den som inte är omyndig. Dessutom identifierar grundlagens § 27 vissa tjänstekategorier som sådana som saknar valbarhet.
För r. är landet indelat i minst 12 och högst 18 valkretsar, inför valet 2011 är de 15 st., mellan vilka 199 riksdagsmandat är fördelade i förhållande till invånarantalet. Utöver detta bildar landskapet Åland en egen valkrets för val av en riksdagsledamot genom ett valsätt som modifierar majoritetsval i en proportionell riktning. 1954 infördes direkt personval i stället för de tidigare valen med s.k. långa listor, vartill valperioden förlängdes från tre år till fyra år.
Varje i partiregistret upptaget parti har rätt att i en valkrets ställa upp åtminstone 14 kandidater eller högst så många som det väljs riksdagsmän i kretsen. Vilka kandidater partiet uppställer inom valkretsen avgörs genom medlemsomröstning, ett förfarande som infördes 1975 och är obligatoriskt i det fall att antalet personer som nominerats av partiets basorganisationer överstiger antalet kandidater som partiet får uppställa inom valkretsen. Vid sidan av partierna äger valmansförening, bildad av minst 100 röstberättigade inom samma valkrets, rätt att uppställa en kandidat till riksdagen. Två eller flera valmansföreningar kan inlämna en gemensam lista, där antalet kandidater kan uppgå till högst 14 (eller högst så många som det väljs riksdagsmän inom valkretsen).
Kommunerna är för valet indelade i röstningsområden, där valnämnder, vars medlemmar representerar de politiska partierna, leder och övervakar valförrättningen. Valnämnden har vidare till uppgift att utföra rösträkning. För varje röstningsområde finns ett rösträttsregister, som upptar de röstberättigades namn. Personer som av någon anledning inte kan rösta på valdagen i sitt eget röstningsområde kan göra detta på förhand genom förhandsröstning.
Förhandsröstning (tillämpades första gången vid valet 1970) verkställs i hemlandet på fastställda allmänna förhandsröstningsställen, utomlands i finska beskickningars lokaler och på finländska fartyg. Röstningen inleds enligt huvudregeln 11 dagar före valet och avslutas i hemlandet femte dagen före valdagen, i utlandet åttonde dagen före valdagen. Utomlands permanent bosatta finländare röstade första gången i riksdagsvalet 1975. Valförrättning på sjukhus och andra anstalter äger rum inför särskilda valbestyrelser. Beträffande litteratur, se val.
Justitieministeriets svenskspråkiga valsidor på Internet: http://www.vaalit.fi/53022.htm
riksdagsval. Inrikespolitiken i Finland har fram till 2011 visat en frapperande kontinuitet när det gäller styrkeförhållandena mellan de tre största partierna. Grafen visar partiernas mandat i riksdagsvalen 1945-2007. En dramatisk förändring skedde dock i valet 2011, då Sannfinländarna (Sannf) ställde sig bakom Samlingspartiet (Saml.) och Socialdemokratiska partiet i Finland (SDP) i täten, medan Centern i Finland (C.) backade betydligt. Diagram: Magdalena Lindberg.