riksrätten

riksrätten är en specialdomstol som behandlar åtal för lagstridigt förfarande i ämbetsutövningen som väcks mot en minister, mot justitiekanslern, riksdagens justitieombudsman eller en ledamot i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. R. behandlar också mål som efter beslut av riksdagen, fattat med 3/4 av de avgivna rösterna, väcks mot republikens president och som gäller landsförräderi, högförräderi eller brott mot mänskligheten.

R. består av presidenten i Högsta domstolen (ordf.) och presidenten i Högsta förvaltningsdomstolen samt de tre till tjänsteåren äldsta hovrättspresidenterna samt fem ledamöter som riksdagen väljer för ett fyra års mandat.

Beslut om väckande av åtal mot en minister fattas av riksdagen sedan grundlagsutskottet tagit ställning till lagligheten av ministerns ämbetsåtgärd. Åtal får väckas endast om ministern uppsåtligen eller av grov oaktsamhet på ett väsentligt sätt har brutit mot de skyldigheter som hör till en ministers uppgifter eller i övrigt förfarit klart lagstridigt i sin ämbetsutövning. Beslut om åtal mot justitiekanslern och justitieombudsmannen skall också behandlas av grundlagsutskottet. Åtal i r. utförs av riksåklagaren, men justitiekanslern och justitieombudsmannen kan utföra åtal mot ledamöter av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Efter domstolens tillkomst 1922 har r. behandlat fyra mål: 1933 (då en åtalad minister blev frikänd, Niukkanen, Juho), 1952 (då av fyra åtalade f.d. ministrar två dömdes till böter), 1961 (då av tre åtalade f.d. ministrar två dömdes till böter, Barnmorskeinstitutsaffären) och 1993 (då en minister dömdes för mutbrott).