Runebergsdagen

Runebergsdagen infaller 5/2, Johan Ludvig Runebergs födelsedag. Dagen uppmärksammades redan på 1830-t. Det offentliga firandet av Runeberg och hans diktning tog gamla invanda former, sånguppvaktning, kransnedläggning, fackeltåg och illumination. I skolorna var R. lovdag från slutet av 1860-t. Under skaldens sjukdomstid och efter hans död liksom även i samband med firandet av hundraårsminnet av hans födelse 1904, blev R. på grund av den politiska situationen en nationell demonstrationsdag, där man riktade sig emot det ryska förtrycket.

R. förlorade så småningom i betydelse, och efter 1917 övertog självständighetsdagen en stor del av dess karaktär av nationaldag. Bland framför allt den svenskspråkiga befolkningen fortsatte man dock att ordna runebergsfester med nationellt program i skolor och föreningar. I dag uppmärksammas dagen (förutom av många föreningar) av Svenska litteratursällskapet i Finland, som firar sin årshögtid på R. och utdelar litterära och vetenskapliga pris. I Jakobstad (Runebergs födelseort) och Borgå (hans boningsort) ordnas sånguppvaktning och annat kulturprogram. I Borgå utdelas också Runebergspriset (instiftat 1986) till en författare. Bland den stora allmänheten är Runebergstårtorna den mest markanta påminnelsen om dagen. R. fastslogs som allmän flaggdag 1952. (Y. Hirn, Runebergskulten, 1935; B. Lönnqvist: Runebergin päivä, Juhlakirja, 1979). (Anne Bergman)
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
författare, personer (individer)
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 01.02.2012
Uppdaterat 01.02.2012