Runsala

Runsala, fi. Ruissalo, 9 km lång naturskön ö i v. Åbo, förbinds sedan 1852 med fastlandet genom en bro. Den 856 ha stora ön är känd för sin yppiga växtlighet (bl.a. stora ekbestånd) och sitt rika fågelliv. R. omtalas första gången 1540, var från 1634 landshövdingsboställe i Åbo och Björneborgs län och överlämnades 1845 till Åbo stad, som upplät tomter för fritidsbebyggelse åt stadens borgare. Där uppstod med tiden en representativ villabebyggelse, där flera arkitektoniska stilar är företrädda; bland arkitekter som bidragit till de sammanlagt 128 villornas utformning märks P.J. Gylich, G.T. Chiewitz och Erik Bryggman.

Ön används numera främst för olika rekreationsändamål; där finns bl.a. campingplats, golfbana och ett stort kongress- och badhotell, invigt 1971. R. folkpark med restaurang, dansbana, badstrand m.m. har anor från början av 1800-t.; den arrenderas sedan 1922 av Åbo arbetarförening. I folkparken anordnas en årlig musikfestival (Ruisrock). Bland sevärdheter på ön märks Choraei källa, vid vilken skalden Mikael Choraeus uppges ha sökt inspiration, en botanisk trädgård, anlagd 1956 av Åbo universitet och naturskyddsområden på totalt ca 350 ha. Landets första roadracing-bana för tävlingar med motorcyklar anlades 1931 på R. (motorsport, motorcykelsport). En tvist om äganderätten till R. mellan staden och staten kring millennieskiftet avgjordes 2005 efter utdragna förhandlingar och rättegångar till den förstnämndas favör. (S. Dahlström, Ur R:s hävder, 1942; Ruissalo - luontoa ja kulttuuria, red. P. Kallio, 1979; H. Soiri-Snellman, Ruissalon huvilat - Runsala villor, 1985; Ruissalo: huvilaelämää 1800-luvulla/R.: sommarliv på 1800-t., red. M. Willner-Rönnholm, 1995)