Ruovesi, kommun i Birkaland 55 km n.o. om Tammerfors, Västra och Inre Finlands region. Areal 777 km2, invånare 4 940 (2011).
Ruovesi utbreder sig kring sjön med samma namn (längd 12 km, bredd 2-2,5 km, 96 m ö.h.). Vid den v. stranden ligger kyrkbyn (2 249 inv. 2007), en av landets vackraste; av övriga samhällen märks Visuvesi (428 inv. 2007). Den del av kommunen som är belägen v. om sjöräckan Visuvesi-Tarjannevesi-Mustaselkä-Ruovesi-Palovesi (vars vatten utfaller i Näsijärvi genom Murole fors och kanal, byggd 1850-54, längd 320 m) är en höglänt bergsbygd, där av sjöar uppfyllda sprickdalar skapar en säregen ödemarksprägel. I ö. formas landskapet av rullstensåsar och vidsträckta torvmarker. I kommunen ligger också Helvetinjärvi nationalpark (gr. 1982, utvidgad 1993, 1998 och 2004, 49,8 km2), som karaktäriseras av djupa sprickdalar, sjöar med branta stränder, små skogssjöar och ödemarkslika skogar. Helvetinkolu, en av skrevorna, var en känd turistsevärdhet redan på 1800-t. och är fortfarande parkens populäraste besöksmål.
I kommunen finns bl.a. träindustri (förr omfattande tillverkning av tjära och terpentin); denna industrigren representeras bl.a. av Visuvesi Oy (gr. 1943, 225 anst. 2003), som driver fanerfabrik, sågverk och snickeri, och av Visuveden saha Oy (25 anst. 2003). F.ö. märks Pihlavan ikkuna Oy (gr. 1991, 250 anst. i Ruovesi 2010, tidigare Pihlavan puu), som tillverkar dörrar och fönster av märket Pihla, samt Stora Enso Packaging Oy (92 anst. i Ruovesi 2010), som tillverkar förpackningar i Ruovesi. Bland egendomar märks f.d. fideikommisset Pekkala. Av sevärdheter kan nämnas Akseli Gallen-Kallelas ödemarksateljé Kalela, som disponerades av konstnären 1894-1921 och öppnades för allmänheten som museum 1965.
Ruovesi avskildes ca 1576 från Birkala till självständig församling; träkyrka uppförd 1777-78 (M. Åkerblom). Socknen, som ännu i början av nya tiden var ett erämarksområde, befolkades efter 1550 huvudsakligen från Savolax. Under kriget 1918, då Ruovesi till en början var ett ingenmansland mellan det vita och det röda Finland, ägde en del våldsdåd rum där; fronten gick i halvannan månad (till 18- 19/3) genom s.ö. delen av kommunen. Ruovesi har landets äldsta kommunala sjukhus (invigt 1881). På orten verkade även 1914-63 landets första kommunalägda tuberkulossanatorium. (Vanhan Ruoveden historia, 3 bd, 1959-94; J. Tuulasvaara, Ruoveden kunta 1865-1965, 1965; A. Luutonen, Aikaisempien aikojen muistoa Ruovedeltä, 1973; M. Suhonen, Muroleen kanava Näsijärven helmi, 1986)
Ruovesi utbreder sig kring sjön med samma namn (längd 12 km, bredd 2-2,5 km, 96 m ö.h.). Vid den v. stranden ligger kyrkbyn (2 249 inv. 2007), en av landets vackraste; av övriga samhällen märks Visuvesi (428 inv. 2007). Den del av kommunen som är belägen v. om sjöräckan Visuvesi-Tarjannevesi-Mustaselkä-Ruovesi-Palovesi (vars vatten utfaller i Näsijärvi genom Murole fors och kanal, byggd 1850-54, längd 320 m) är en höglänt bergsbygd, där av sjöar uppfyllda sprickdalar skapar en säregen ödemarksprägel. I ö. formas landskapet av rullstensåsar och vidsträckta torvmarker. I kommunen ligger också Helvetinjärvi nationalpark (gr. 1982, utvidgad 1993, 1998 och 2004, 49,8 km2), som karaktäriseras av djupa sprickdalar, sjöar med branta stränder, små skogssjöar och ödemarkslika skogar. Helvetinkolu, en av skrevorna, var en känd turistsevärdhet redan på 1800-t. och är fortfarande parkens populäraste besöksmål.
I kommunen finns bl.a. träindustri (förr omfattande tillverkning av tjära och terpentin); denna industrigren representeras bl.a. av Visuvesi Oy (gr. 1943, 225 anst. 2003), som driver fanerfabrik, sågverk och snickeri, och av Visuveden saha Oy (25 anst. 2003). F.ö. märks Pihlavan ikkuna Oy (gr. 1991, 250 anst. i Ruovesi 2010, tidigare Pihlavan puu), som tillverkar dörrar och fönster av märket Pihla, samt Stora Enso Packaging Oy (92 anst. i Ruovesi 2010), som tillverkar förpackningar i Ruovesi. Bland egendomar märks f.d. fideikommisset Pekkala. Av sevärdheter kan nämnas Akseli Gallen-Kallelas ödemarksateljé Kalela, som disponerades av konstnären 1894-1921 och öppnades för allmänheten som museum 1965.
Ruovesi avskildes ca 1576 från Birkala till självständig församling; träkyrka uppförd 1777-78 (M. Åkerblom). Socknen, som ännu i början av nya tiden var ett erämarksområde, befolkades efter 1550 huvudsakligen från Savolax. Under kriget 1918, då Ruovesi till en början var ett ingenmansland mellan det vita och det röda Finland, ägde en del våldsdåd rum där; fronten gick i halvannan månad (till 18- 19/3) genom s.ö. delen av kommunen. Ruovesi har landets äldsta kommunala sjukhus (invigt 1881). På orten verkade även 1914-63 landets första kommunalägda tuberkulossanatorium. (Vanhan Ruoveden historia, 3 bd, 1959-94; J. Tuulasvaara, Ruoveden kunta 1865-1965, 1965; A. Luutonen, Aikaisempien aikojen muistoa Ruovedeltä, 1973; M. Suhonen, Muroleen kanava Näsijärven helmi, 1986)
Ruovesi. Kommunen genomdras av den s.k. Skaldens väg (Runoilijan tie, uppkallad efter J.L. Runeberg), en vattenled från Tammerfors över Ruovesi till Virdois. Den 120 km långa rutten trafikeras sommartid av ångfartyget Tarjanne, sjösatt 1908. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.