S:t Karins, fi. Kaarina, stad vid Egentliga Finlands kust närmast ö. och s.o. om Åbo, Sydvästra Finlands region. Areal 150 km2, invånare 30 911 varav 3,9 % svenskspråkiga (2010).
S:t Karins består av ett tätt bebyggt, småkuperat område med bördiga lerslätter, bl.a. kring Aura å, som flyter fram genom stadens n. delar. Vid kusten ligger den nästan 10 km långa ön Kustö där flera berg höjer sig inemot 60 m över havets yta. Till S. hör även hälften av Åbotraktens största insjö, Littois träsk. Stadens centrumfunktioner är förlagda till korsningen av väg 110 och Skärgårdsvägen, ca 1 km söder om motorvägen mellan Åbo och Helsingfors (riksväg 1).
S:t Karins har en livaktig industri; av industriarbetsgivarna kan nämnas MacGregor Oy (170 anst. 2003, övergick 2005 i Kone Cargotecs ägo), som tillverkar marin utrustning, Trafotek Oy (gr. 1983, 100 anst. 2003), som tillverkar bl.a. effekttransformatorer, och möbelfabriken Korhonen Oy (gr. 1910, 80 anst. 2003). Stadens största privata arbetsgivare är dock IT-företaget Teleste Oyj (gr. 1954, 200 anst. 2003) som framställer bl.a. digitala bredbandsnätverk. Den förnämsta sevärdheten i S. är ruinerna av Kustö slott, en biskopsborg från början av 1300-t.
S:t Karins församling, som omtalas första gången 1309, var 1610-1812 annex under Åbo domkyrkoförsamling och 1812-30 prebendepastorat under Åbo akademi; sedan 1954, då Kustö församling (gr. 1915) anslöts till S:t Karins, har församlingen förvaltats gemensamt med församlingarna i Åbo. Kustö (fi. Kuusisto) kommun inkorporerades 1946 med S., som därigenom erhöll ett arealtillskott. Detta kompenserade delvis arealförlusten 1939, då bl.a. samhällena Ispois och Nummenmäki med den medeltida gråstenskyrkan från mitten av 1400-t. införlivades med Åbo stad. Kustö kyrka är uppförd 1792 av trä. Folkmängden i S:t Karins har p.g.a. närheten till Åbo vuxit kraftigt under de senaste decennierna; likaså har antalet svenskspråkiga invånare ökat betydligt. - Sommaren 1808, 19/6, landsteg en svensk truppstyrka på 2 500 man på Lemo udde (fi. Lemonniemi) för att rycka fram mot Åbo, men måste efter en häftig strid mot en rysk övermakt gå i båtarna och retirera.
Vid ingången av 2009 införlivades Pikis kommun med S:t Karins. (K. Innamaa m.fl., Kaarinan pitäjän historia, 4 bd, 1946-57; Pyhän Katariinan pihoilta: Kaarinan seurakunnan vaiheita, 1990; P. Mäkelä, Kaarinan historia, 1997)
S:t Karins består av ett tätt bebyggt, småkuperat område med bördiga lerslätter, bl.a. kring Aura å, som flyter fram genom stadens n. delar. Vid kusten ligger den nästan 10 km långa ön Kustö där flera berg höjer sig inemot 60 m över havets yta. Till S. hör även hälften av Åbotraktens största insjö, Littois träsk. Stadens centrumfunktioner är förlagda till korsningen av väg 110 och Skärgårdsvägen, ca 1 km söder om motorvägen mellan Åbo och Helsingfors (riksväg 1).
S:t Karins har en livaktig industri; av industriarbetsgivarna kan nämnas MacGregor Oy (170 anst. 2003, övergick 2005 i Kone Cargotecs ägo), som tillverkar marin utrustning, Trafotek Oy (gr. 1983, 100 anst. 2003), som tillverkar bl.a. effekttransformatorer, och möbelfabriken Korhonen Oy (gr. 1910, 80 anst. 2003). Stadens största privata arbetsgivare är dock IT-företaget Teleste Oyj (gr. 1954, 200 anst. 2003) som framställer bl.a. digitala bredbandsnätverk. Den förnämsta sevärdheten i S. är ruinerna av Kustö slott, en biskopsborg från början av 1300-t.
S:t Karins församling, som omtalas första gången 1309, var 1610-1812 annex under Åbo domkyrkoförsamling och 1812-30 prebendepastorat under Åbo akademi; sedan 1954, då Kustö församling (gr. 1915) anslöts till S:t Karins, har församlingen förvaltats gemensamt med församlingarna i Åbo. Kustö (fi. Kuusisto) kommun inkorporerades 1946 med S., som därigenom erhöll ett arealtillskott. Detta kompenserade delvis arealförlusten 1939, då bl.a. samhällena Ispois och Nummenmäki med den medeltida gråstenskyrkan från mitten av 1400-t. införlivades med Åbo stad. Kustö kyrka är uppförd 1792 av trä. Folkmängden i S:t Karins har p.g.a. närheten till Åbo vuxit kraftigt under de senaste decennierna; likaså har antalet svenskspråkiga invånare ökat betydligt. - Sommaren 1808, 19/6, landsteg en svensk truppstyrka på 2 500 man på Lemo udde (fi. Lemonniemi) för att rycka fram mot Åbo, men måste efter en häftig strid mot en rysk övermakt gå i båtarna och retirera.
Vid ingången av 2009 införlivades Pikis kommun med S:t Karins. (K. Innamaa m.fl., Kaarinan pitäjän historia, 4 bd, 1946-57; Pyhän Katariinan pihoilta: Kaarinan seurakunnan vaiheita, 1990; P. Mäkelä, Kaarinan historia, 1997)
S:t Karins. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Då S:t Karins och Pikis sammanslogs togs Pikis kommunvapen i bruk av den nya staden S:t Karins. Vapnet är ritat av Ahti Hammar 1955. Bildkälla: Finl. Kommunförbund.
S:t Karins har fått sitt namn efter kyrkans skyddshelgon, den heliga Katarina (av Alexandria), som även finns avbildad på det gamla stadsvapnet som var i bruk till kommunsammanslagningen 2009. Bildkälla: Finl. kommunförbund.