S:t Mårtens, fi. Marttila, kommun i Egentliga Finland ca 40 km n.o. om Åbo, Västra Finlands län. Areal 195 km2, invånare 1 998 (2011).
S:t Mårtens utbreder sig kring Pemarån, vars bördiga ådal lämpar sig väl för odling. I övrigt upptas kommunens yta av skogar, låga kullar och myrar. Centralorten S:t Mårtens kyrkby har ca 830 inv. (2000). Kyrkomuseum med värdefulla medeltida träskulpturer, gr. 1909.
S:t Mårtens är nämnt 1409 (kallades tidigare Nybygd och uppträder under detta namn redan 1316), men har troligen redan på 1300-talet bildat egen församling. På orten utkämpades 29/8 1599 en blodig strid mellan hertig Karls anhängare (hertigen förde själv befälet) och kungatrogna trupper (anförda av Axel Kurck); den slutade med nederlag för de senare. Ett monument restes på platsen 1934. Träkyrka från 1765 (A. Piimänen). (A. Oja, Marttilan pitäjän historia, 1959)
S:t Mårtens utbreder sig kring Pemarån, vars bördiga ådal lämpar sig väl för odling. I övrigt upptas kommunens yta av skogar, låga kullar och myrar. Centralorten S:t Mårtens kyrkby har ca 830 inv. (2000). Kyrkomuseum med värdefulla medeltida träskulpturer, gr. 1909.
S:t Mårtens är nämnt 1409 (kallades tidigare Nybygd och uppträder under detta namn redan 1316), men har troligen redan på 1300-talet bildat egen församling. På orten utkämpades 29/8 1599 en blodig strid mellan hertig Karls anhängare (hertigen förde själv befälet) och kungatrogna trupper (anförda av Axel Kurck); den slutade med nederlag för de senare. Ett monument restes på platsen 1934. Träkyrka från 1765 (A. Piimänen). (A. Oja, Marttilan pitäjän historia, 1959)
S:t Mårtens. I denna socken skedde 1824 den sista halshuggningen i Finlands historia. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.