Saltvik, kommun på Fasta Åland 15 km n. o. om Mariehamn. Areal 151 km2, invånare 1 810, varav 93,4 % svenskspråkiga (2011).
Kommunens område splittras av en vik som från Lumparn tränger djupt in i landet; vid Färjsundet förgrenar den sig i två armar, som delvis omsluter det bördiga slättlandet i v. Saltvik. Mot ö. övergår slätten i en sjörik skogsbygd. Kusten mot det s.k. Norrhavet har en splittrad strandlinje och är ytterst bergig, där finns bl.a. Orrdalsklint (129 m ö.h., Ålands högsta berg), Strömma Kasberg (Kasberget) m.fl. höjder. Utanför kusten utbreder sig en vidsträckt skärgård med flera större öar, bl.a. Ryssö, Saggö, Flatö, Boxö och Kalskär. De folkrikaste byarna är Haraldsby (265 inv. 2004) och Ödkarby (311 inv. 2004). Av egendomar kan nämnas Germundö och Haga kungsgård, som förvaltas av landskapet Åland. Bland industrier märks Chips Abp (gr. 1969, 90 anst. 2010), som tillverkar potatisprodukter, och Colorant Chromatics Ab (gr. 1981, 20 anst. i kommunen 2009), som tillverkar färgkoncentrat och specialkomponenter för bl.a. bil- och flygplansindustrin samt elektronik.
Saltvik kan uppvisa Ålands äldsta och talrikaste stenåldersboplatser (se bl.a. Långbergsöda) samt det största antalet vikingagravar. Bland flera mäktiga fornborgar märks den vid Borgboda, som har dimensionerna 250 x 150 m. Gråstenskyrkan, helgad åt S:ta Maria, är från 1300-t. och har värdefulla medeltida inventarier. Socknen omtalas första gången 1322. Vid Saltvik kyrka hölls under medeltiden och in på 1600-talet landsting; det moderna landstinget reste en minnesstod 1958. Ålands äldsta skola, en pedagogi, som sedermera flyttades till Kastelholm och troligen nedlades på 1790-talet, inrättades 1639 i Kvarnbo by (där fanns på 1600-talet även ett salpetersjuderi, som ägdes av kronan). Journalisten, författaren och politikern Atos Wirtanen var hemma från S. (Ålands kyrkor, volym II. Saltvik, 2000; R. Fellman, Saggö enstaka hemman i Saltvik, 2004)
Kommunens område splittras av en vik som från Lumparn tränger djupt in i landet; vid Färjsundet förgrenar den sig i två armar, som delvis omsluter det bördiga slättlandet i v. Saltvik. Mot ö. övergår slätten i en sjörik skogsbygd. Kusten mot det s.k. Norrhavet har en splittrad strandlinje och är ytterst bergig, där finns bl.a. Orrdalsklint (129 m ö.h., Ålands högsta berg), Strömma Kasberg (Kasberget) m.fl. höjder. Utanför kusten utbreder sig en vidsträckt skärgård med flera större öar, bl.a. Ryssö, Saggö, Flatö, Boxö och Kalskär. De folkrikaste byarna är Haraldsby (265 inv. 2004) och Ödkarby (311 inv. 2004). Av egendomar kan nämnas Germundö och Haga kungsgård, som förvaltas av landskapet Åland. Bland industrier märks Chips Abp (gr. 1969, 90 anst. 2010), som tillverkar potatisprodukter, och Colorant Chromatics Ab (gr. 1981, 20 anst. i kommunen 2009), som tillverkar färgkoncentrat och specialkomponenter för bl.a. bil- och flygplansindustrin samt elektronik.
Saltvik kan uppvisa Ålands äldsta och talrikaste stenåldersboplatser (se bl.a. Långbergsöda) samt det största antalet vikingagravar. Bland flera mäktiga fornborgar märks den vid Borgboda, som har dimensionerna 250 x 150 m. Gråstenskyrkan, helgad åt S:ta Maria, är från 1300-t. och har värdefulla medeltida inventarier. Socknen omtalas första gången 1322. Vid Saltvik kyrka hölls under medeltiden och in på 1600-talet landsting; det moderna landstinget reste en minnesstod 1958. Ålands äldsta skola, en pedagogi, som sedermera flyttades till Kastelholm och troligen nedlades på 1790-talet, inrättades 1639 i Kvarnbo by (där fanns på 1600-talet även ett salpetersjuderi, som ägdes av kronan). Journalisten, författaren och politikern Atos Wirtanen var hemma från S. (Ålands kyrkor, volym II. Saltvik, 2000; R. Fellman, Saggö enstaka hemman i Saltvik, 2004)
Saltvik, Är den till ytan största kommunen på Åland och var på medeltiden bl.a. tack vare flera kungsgårdar ett administrativt och kommersiellt centrum för Ålandsöarna. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.