Siikainen, kommun (gammalt sv. namn Siikais) i n. Satakunta 45 km n.o. om Björneborg, Sydvästra Finlands region. Areal 463 km2, invånare 1 661 (2011).
Siikainen består till större delen av låglänta, men kuperade moränmarker; i kommunens nordliga delar finns vidsträckta mossar och kärr samt ett antal sjöar, som hör till Siikaisstråten. Ån Karvianjoki (jfr Sastmola) avvattnar även den stora sjön Isojärvi, som delvis hör till Siikainen (och delvis till Påmark). På s. stranden av Siikaisjärvi ligger Siikainens kyrkby (570 inv. 2000). Nordkalk Oyj Abp bryter sedan 1979 dolomitkalk på orten. Den största privata arbetsgivaren är Satateräs Oy (gr. 1975, 30 anst. 2003), som producerar lyftkranar av olika slag.
Siikainen lydde ursprungligen under Ulvsby, blev kapell under Sastmola 1772 och bildade egen församling 1861; träkyrka, uppförd 1888-89 (K.A. Reinius). (S. Kettunen, Siikaisten seurakunnan vaiheita 1771-1971, 1971)
Siikainen består till större delen av låglänta, men kuperade moränmarker; i kommunens nordliga delar finns vidsträckta mossar och kärr samt ett antal sjöar, som hör till Siikaisstråten. Ån Karvianjoki (jfr Sastmola) avvattnar även den stora sjön Isojärvi, som delvis hör till Siikainen (och delvis till Påmark). På s. stranden av Siikaisjärvi ligger Siikainens kyrkby (570 inv. 2000). Nordkalk Oyj Abp bryter sedan 1979 dolomitkalk på orten. Den största privata arbetsgivaren är Satateräs Oy (gr. 1975, 30 anst. 2003), som producerar lyftkranar av olika slag.
Siikainen lydde ursprungligen under Ulvsby, blev kapell under Sastmola 1772 och bildade egen församling 1861; träkyrka, uppförd 1888-89 (K.A. Reinius). (S. Kettunen, Siikaisten seurakunnan vaiheita 1771-1971, 1971)
Siikainen. Systematisk kolonisering inleddes genom kronans försorg under senare delen av 1600-talet, då nybyggare lockades att bosätta sig i gamla erämarksområden. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.