Själö, fi. Seili, ö i Nagu, n.o. om huvudön, omfattar jämte omgivande småöar ca 160 ha. På S. fanns 1622-1785 ett leprahospital (spetälska), som även hyste s.k. helgeandspersoner; från 1755 fanns där en mentalvårdsanstalt (slutl. statligt B-sinnessjukhus), från 1889 endast för kvinnor; denna nedlades 1962. Byggnaderna på ön, delvis uppförda i början av 1800-t. enligt ritningar av C.L. Engel, rymmer sedan 1964 Åbo universitets forskningsinstitut för Skärgårdshavet. Hospitalkyrkan är från 1733. Den ersatte en äldre kyrka, som uppförts på ön 1624 i samband med flyttningen av S:t Görans hospital i Åbo till S. (sjukvårdsväsen). (Seilin saariston luonto: yhteenveto kolmen vuosikymmenen tutkimuksista, red. M. Miettinen, 1997; J. Ahlbeck-Rehn, Omoralens ansikte: en studie av de galna kvinnorna på S. hospital 1889-1944, 1998, Diagnostisering och disciplinering: medicinsk diskurs och kvinnligt vansinne på S. hospital 1889-1944, 2006)
Själö har kallats ön utan återvändo. I dag lockar den många turister som kommer för att uppleva den fascinerande miljön och för att höra om spetälske- och mentalpatienterna som ligger begravda på begravningsplatsen. Foto: Carl Jacob Gardberg.