Skatudden

Skatudden, fi. Katajanokka, delområde i distriktet Estnäs i centrala Hfrs, 4 349 inv. (2008), upptar en klippig udde mellan Norra hamnen och Södra hamnen. Under 1700-t., efter stora ofreden och dels i dess spår, uppkom en oregelbunden bebyggelse, ursprungligen en hemvist för ryska marketentare och senare för sjöfolk. Den förföll snabbt i början av 1800-t., eftersom alla byggnadsplaner förutsatte ny bebyggelse. På 1870-t. vidtog byggandet av nya bostadskvarter, men redan tidigare hade där uppförts den dominerande Uspenskijkatedralen (A.M. Gornostajev, 1868), myntverket, Marinkasernens byggnadskomplex (C.L.Engel, A.F. Granstedt 1816-1836, Finska sjöekipaget och det f.d. länsfängelset, vars äldsta delar härstammade från 1830-t.; de sista fångarna flyttade ut 2002, varefter komplexet 2006-07 byggdes om till hotell. Flera av den nationalromantiska epokens namnkunnigaste arkitekter (bl.a. Gustaf Nyström, Gesellius, Lindgren & Saarinen, Selim Lindqvist, Lars Sonck) ritade bostadshus på S., som är den mest utpräglade jugendstadsdelen i Hfrs. Bland nyare byggnadsverk märks Stora Ensos huvudkontor (1962), som blev Alvar Aaltos mest omdebatterade alster, sedan den ståtliga bostadsbyggnad i nyrenässans som tidigare stått på platsen rivits. Stilrena magasinsbyggnader (av vilka några har ombyggts till kontor, färjterminaler och hotell) har utformats bl.a. av Lars Sonck, Gustaf Nyström, Selim Lindqvist och Gunnar Taucher. Moderna bostadskvarter, som organiskt ansluter sig till det äldre byggnadsbeståndet med bevarande av en stor del av militärens tegelbyggnader av varierande storlek, uppfördes på S. 1978-84. Stränderna kantas numera till största delen av kajer och av en större park längst i öster. En stor gästhamn byggdes färdig år 2004 vid Norra hamnen.

S. var tidigare en viktig styckegodshamn, men på 1970-t. blev Skatuddskajen ett centrum för trafiken med bilfärjor. - I örlogshamnen på n. sidan av S. inträffade 14/9 1941 en förödande explosion, som utraderade tre tyska minsvepare (R 60, R 61 och R 62) och kostade minst 66 tyska sjömän livet. Möjligheten att det var fråga om ett sabotage har inte uteslutits. (N. Wasastjerna, S. - Fiskarnäset i verket Vår stad, 1947; K. Ollila/K. Toppari, Puhvelista punatulkkuun, 1976; L. Putkonen, Katajanokka - S., 2010)