Skyddspolisen, polisorganisation, gr. 1948 i stället för
Statspolisen, som under efterkrigsåren hade blivit kommunistdominerad. Medan kalla kriget pågick, intresserade sig S. liksom sina föregångare främst för kommunistisk aktivitet i olika former och upprätthöll fram till början av 1980-t. ett kartotek över FKP:s medlemmar.
Enligt polisförvaltningslagen av 1992 har S. till uppgift att bekämpa förehavanden och brott som kan äventyra stats- och samhällsskicket eller rikets inre eller yttre säkerhet samt att utföra undersökning av sådana brott. S. skall även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för förebyggande av verksamhet som äventyrar rikets säkerhet. I praktiken innebär detta att bekämpa terrorism, hålla mot landet riktat
spioneri och extremrörelser under uppsikt samt vidare att bl.a. göra säkerhetsutredningar gällande enskilda personer för arbetsgivare och delta i internationellt samarbete mot organiserad kriminalitet.
S. sorterar under inrikesministeriet och består av ett sekretariat, en allmän avdelning, en övervakningsavdelning, en säkerhetsavdelning och en teknisk avdelning. En enhet för bekämpning av terrorism inrättades 2004. Förutom högkvarteret i Hfrs har S. distriktsbyråer i ett tiotal landsortsstäder; personalen uppgår till ca 200 personer. Behovet av att ställa S. under parlamentarisk kontroll har diskuterats vid flera tillfällen. (Isänmaan puolesta: Suojelupoliisi 50 vuotta, red. M. Simola/T. Sirvio, 1999; Ratakatu 12. Suojelupoliisin historia 1949-2009, red. M. Simola, 2009)