Strengell, Gustaf (f. 30/5 1878 Kotka, d. 22/8 1937 Hfrs), arkitekt och författare. Strengell studerade samtidigt vid Helsingfors universitet och Polytekniska institutet och blev fil.kand. 1899 samt arkitekt 1902. Han praktiserade 1903 i England på byrån Charles Harrison Townsend och såg den modernare arkitekturen tränga undan de gamla klassicistiska stilarterna. Tillsammans med Sigurd Frosterus, med vilken han hade gemensam byrå 1903-06, förespråkade han en ny, rationellare arkitekturstil än den förhärskande nationalromantiken. I skriften Arkitektur, en stridsskrift våra motståndare tillägnad (1904) kritiserade de kraftigt de konservativa förslagen och resultatet i arkitekttävlingen om Helsingfors järnvägsstation. Bland byggnader signerade av Strengell finner man Emil Cedercreutz ateljé i Kjulo (1905), Willmanstrands badinrättning (1910) samt Villa Ekudden (tills. med S. Frosterus 1904).
Strengell var en stor konstkännare och tjänstgjorde 1901-18 som sekreterare i Konstflitföreningen i Finland, var 1911-18 intendent för dess museum och samtidigt för Ateneum 1914-18. För eftervärlden är Strengell främst känd genom sitt estetiska författarskap där han förde fram betydelsen av konst och skönhetsupplevelser i det vardagliga livet, samtidigt som han analyserade arkitektur och stadsplanering. Detta kommer till synes i de tre böckerna Staden som konstverk (1922), Hemmet som konstverk (1923) och Byggnaden som konstverk (1928), vilka alla räknades till den tidens viktiga läroböcker. Vidare skrev han En bok om boken (1931), samt publicerade minnen och upplevelser från resor i humoristisk form under titeln När jag kunnat bli artist (1934). - Hans dotter Marianne Strengell (1909-98) gjorde karriär som textilkonstnär i USA, där hon bl.a. ledde undervisningen i textilkonst vid Cranbrook-akademin för bildande konst 1943-61. (Patrick Eriksson)
Strengell var en stor konstkännare och tjänstgjorde 1901-18 som sekreterare i Konstflitföreningen i Finland, var 1911-18 intendent för dess museum och samtidigt för Ateneum 1914-18. För eftervärlden är Strengell främst känd genom sitt estetiska författarskap där han förde fram betydelsen av konst och skönhetsupplevelser i det vardagliga livet, samtidigt som han analyserade arkitektur och stadsplanering. Detta kommer till synes i de tre böckerna Staden som konstverk (1922), Hemmet som konstverk (1923) och Byggnaden som konstverk (1928), vilka alla räknades till den tidens viktiga läroböcker. Vidare skrev han En bok om boken (1931), samt publicerade minnen och upplevelser från resor i humoristisk form under titeln När jag kunnat bli artist (1934). - Hans dotter Marianne Strengell (1909-98) gjorde karriär som textilkonstnär i USA, där hon bl.a. ledde undervisningen i textilkonst vid Cranbrook-akademin för bildande konst 1943-61. (Patrick Eriksson)