Sukselainen (t. 1928 Saari), Vieno Johannes (V.J.) (f. 12/10 1906 Pemar, d. 6/4 1995 Esbo), politiker och ämbetsman, fil.lic. 1939 (disp.). S., som 1941-45 tjänstgjorde som statsministerns sekreterare, var under decennierna efter andra världskriget en framträdande gestalt inom agrarförbundet, där han framför allt åtnjöt de sydfinländska lantbrukarnas förtroende. Han var relativt okänd då han 1945 valdes till ordförande för partiet, som han ledde fram till 1964. Under hans tid utvecklades agrarförbundet till ett massparti, med knappt 30 000 medlemmar 1945 till 280 000 då han avgick.
S. var riksdagsman 1948-70 och 1972-79 samt därtill mångårig talman i riksdagen (1956-58, 1968-69 och 1972-75). Han var finansminister 1950-51 och 1954, inrikesminister 1951-53, utrikesminister 1961 och statsminister 1957 och 1959-61, den senare gången för en minoritetsregering bestående av enbart agrarer. S. var 1954-71 generaldirektör för Folkpensionsanstalten och innehade därtill höga poster inom högskolevärlden; var bl.a. 1969-78 kansler för Tammerfors universitet. Utgav 1997 memoarverket Halusin valtiomieheksi. (V.J.S., työ ja toiminta, 1966)
Finlands regeringar sedan 1917
S. var riksdagsman 1948-70 och 1972-79 samt därtill mångårig talman i riksdagen (1956-58, 1968-69 och 1972-75). Han var finansminister 1950-51 och 1954, inrikesminister 1951-53, utrikesminister 1961 och statsminister 1957 och 1959-61, den senare gången för en minoritetsregering bestående av enbart agrarer. S. var 1954-71 generaldirektör för Folkpensionsanstalten och innehade därtill höga poster inom högskolevärlden; var bl.a. 1969-78 kansler för Tammerfors universitet. Utgav 1997 memoarverket Halusin valtiomieheksi. (V.J.S., työ ja toiminta, 1966)
Finlands regeringar sedan 1917
Sukselainen V.J. Tvangs avgå som partiledare sedan det framkommit att han träffat bekanta från studieåren bland estniska emigranter i Stockholm, något som inte var förenligt med president Kekkonens Estlandspolitik. Foto: Lehtikuva Oy, J. Pouta.