Svartholm, fästningsruin i Pernå på en holme ca 10 km s. om Lovisa. Fästningen anlades 1748-64 till skydd för den nya östgränsen, som tillkommit genom freden i Åbo 1743 (fästningar). Den byggdes som en bastionerad rektangel, inom vilken en kasern, ett kommendantshus och två magasin uppfördes efter hand och slutligen bildade ett bestyckat inre högverk. För att skydda huvudfästningen uppfördes en tenalj vid n. stranden. Av de ursprungliga planerna på fästningsverk runt hela ön verkställdes mindre än hälften, men ännu 1803-06 utfördes kompletterande arbeten på strandverken i ö.
Vid krigsutbrottet 1808 befann sig fästningen i tämligen gott skick och hade en garnison på 700 man. I slutet av februari inneslöts den av ryssarna och utsattes sedan för en föga effektiv beskjutning; fästningskommendanten C.M. Gripenberg anhöll därpå utan tvingande skäl om stillestånd 10/3 och kapitulerade 18/3. Ryssarna iståndsatte S. fullständigt och höll en garnison där till mitten av 1830-t., 1839-52 tjänstgjorde fästningen som fängelse. Den sprängdes i juli 1855 under Krimkriget av engelsmännen. Senare borttransporterades betydande mängder byggnadsmaterial; tegel från S. togs bl.a. till Lovisa kyrka. Från 1969 till 1998 pågick restaureringsarbeten på ön. (Suomenlahden rauniolinnat, 1977)
Vid krigsutbrottet 1808 befann sig fästningen i tämligen gott skick och hade en garnison på 700 man. I slutet av februari inneslöts den av ryssarna och utsattes sedan för en föga effektiv beskjutning; fästningskommendanten C.M. Gripenberg anhöll därpå utan tvingande skäl om stillestånd 10/3 och kapitulerade 18/3. Ryssarna iståndsatte S. fullständigt och höll en garnison där till mitten av 1830-t., 1839-52 tjänstgjorde fästningen som fängelse. Den sprängdes i juli 1855 under Krimkriget av engelsmännen. Senare borttransporterades betydande mängder byggnadsmaterial; tegel från S. togs bl.a. till Lovisa kyrka. Från 1969 till 1998 pågick restaureringsarbeten på ön. (Suomenlahden rauniolinnat, 1977)