Tuulos, församling och tidigare kommun (gammalt sv. namn Tulois) i Egentliga Tavastland n.o. om Tavastehus, införlivades vid ingången av 2009 med denna stad. Vid kommunsammanslagningen var Tulos areal 158 km2, invånarantalet var 1 643 (2008).
Tuulos upptas huvudsakligen av sandmoar, som växlar med myr- och odlingsmarker kring Hauhostråten, som från Lampis rinner mot n.v. Bland sjöarna i den uppodlade dalgången märks Suolijärvi (längd ca 5 km), vid vilken Tuulos kyrkby (200 inv. 2000) och Syrjäntaka samhälle (580 inv. 2000) ligger. I äldre tider var Tuulos känt för sin som hantverk bedrivna tillverkning av vagnar och slädar.
Tuulos omtalas som administrativ socken 1431, men hörde i kyrkligt hänseende under Hauho; blev kapell 1540, annexförsamling 1693 och självständig församling 1882. Den åt S:t Birgitta helgade gråstenskyrkan uppfördes i slutet av 1400-talet på mark, som tillhörde godset Åssätra (Sairila), känt sedan detta sekel; godset ägdes i tur och ordning av biskoparna i Åbo, kronan, flera högättade släkter och universitet, innan det styckades i början av 1900-talet (ca 2 000 ha). Under kriget 1918 utkämpades där 26-29/4 heta strider mellan röda skaror på flykt och två tyska regementen. (L. Kauppila, Tuuloksen ajokaluteollisuus, 1943; Hauhon, Luopioisten, Tuuloksen historia 1, red. Y.S. Koskimies, 1985)
Tuulos upptas huvudsakligen av sandmoar, som växlar med myr- och odlingsmarker kring Hauhostråten, som från Lampis rinner mot n.v. Bland sjöarna i den uppodlade dalgången märks Suolijärvi (längd ca 5 km), vid vilken Tuulos kyrkby (200 inv. 2000) och Syrjäntaka samhälle (580 inv. 2000) ligger. I äldre tider var Tuulos känt för sin som hantverk bedrivna tillverkning av vagnar och slädar.
Tuulos omtalas som administrativ socken 1431, men hörde i kyrkligt hänseende under Hauho; blev kapell 1540, annexförsamling 1693 och självständig församling 1882. Den åt S:t Birgitta helgade gråstenskyrkan uppfördes i slutet av 1400-talet på mark, som tillhörde godset Åssätra (Sairila), känt sedan detta sekel; godset ägdes i tur och ordning av biskoparna i Åbo, kronan, flera högättade släkter och universitet, innan det styckades i början av 1900-talet (ca 2 000 ha). Under kriget 1918 utkämpades där 26-29/4 heta strider mellan röda skaror på flykt och två tyska regementen. (L. Kauppila, Tuuloksen ajokaluteollisuus, 1943; Hauhon, Luopioisten, Tuuloksen historia 1, red. Y.S. Koskimies, 1985)
Tuulos. Konstnären Hjalmar Munsterhjelm, som var född på orten, målade altartavlan i den medeltida gråstenskyrkan. Ett minnesmärke över honom finns på kyrkogården. Karta: Arttu Paarlahti.
Tuulos f.d. kommunvapen. Bildkälla: Finl. kommunförbund.