Vänortsrörelsen

vänortsrörelsen, en form av internationellt samarbete mellan kommuner. Den nordiska vänortsverksamhetens rötter går tillbaka till slutet av 1930-t. Uddevalla i Sverige och Thisted i Danmark inledde verksamheten i föreningarna Nordens regi 1939, men på grund av andra världskriget kunde den fortsätta först några år senare. Omkring 1 000 nordiska kommuner deltar idag i vänortssamarbetet i Norden. Ca 300 finländska kommuner har en eller flera vänorter i de övriga nordiska länderna. I många fall är förekomsten av en lokal Nordenförening (i Finland Pohjola-Norden) en förutsättning för vänortsverksamhet mellan nordiska kommuner.

Vänortsverksamheten sträcker sig idag långt utanför de nordiska länderna. De finländska kommunerna har ca 1 400 vänorter i 40 olika länder, närmare 90 % av kommunerna i Finland deltar i verksamheten. Kommunerna i Finland har 647 vänorter i de nordiska länderna, 276 i de baltiska länderna, 206 i Ryssland, 127 i v. Europa samt 92 i ö. Europa och Centraleuropa. I Asien har de finländska kommunerna 17 vänorter, i Nordamerika 22 och i u-länderna 21. Tyngdpunkten i verksamheten har hittills legat på kultur-, idrotts-, ungdoms- och elevutbyte. Kommunstyrelse och -fullmäktige samt olika kommunala nämnder har vanligen nära kontakt med sina motsvarigheter på vänorterna. Även expertutbyte och samarbete inom näringslivet förekommer.

Kommunerna i Europa har ca 15 000 vänortskontakter. EU understöder ekonomiskt projekt inom v. som syftar till att öka vänskapen och förståelsen mellan medborgare i unionens medlemsländer och att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap i anslutning till programmet "Ett Europa för medborgarna", som förverkligas under åren 2007-2013.

Den s.k. fadderortsrörelsen, som uppstod under andra världskriget för att organisera den svenska hjälpen till kommunerna i Finland, fick småningom samma karaktär som v. i de övriga nordiska länderna och har numera helt smultit samman med denna.