Vanda

Vanda, fi. Vantaa, stad i Nyland närmast n. om Hfrs, Södra Finlands region. Areal 238 km2, invånare 200 055, varav 2,9 % svenskspråkiga (2010).

Vandas centrala delar, trakterna kring Helsinge kyrkoby och utmed Vanda ås mellersta lopp, bildade tidigare ett sammanhängande odlingsområde som numera till stora delar tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m.m. I v. är terrängen kuperad, längre mot ö. övergår den bergiga skogsmarken i sandmoar. Skogsområdet i ö. bryts av öppna fält vid Håkansböle, Sottungsby och Västerkulla. Vanda nådde fram till år 2009 bara på ett ställe till havet (i s.o.) och är till skillnad från grannkommunerna fattigt på sjöar. Det största vattendraget är Vanda å, som inom stadens område mottar två större tillflöden, Tusby å och Kervo å. Bebyggelsen är koncentrerad till tätortsbältena utmed Mårtensdalsbanan och stambanan från Hfrs norrut samt till området kring flygplatsen mellan dessa. Administrativt är Vanda indelat i fem serviceområden (Dickursby, Håkansböle, Korso-Björkby, Myrbacka och Mårtensdal) och 61 stadsdelar. Såväl obebyggda skogsområden som bördiga åkermarker har tagits i anspråk för den nya bebyggelsen. Från flera av de tidigare talrika storgodsen har mark upplåtits till s.k. områdesbyggande, industrier m.m.

Landets största internationella flygplats ligger i Vanda (Helsingfors-Vanda flygplats) och har bidragit till att det internationella affärslivet utvecklas särskilt på området Aviapolis kring flygplatsen, där en mångsidig service koncentrerats. V. är numera ett centrum för logistiken inom Helsingforsregionen. Finnair Oyj är den största arbetsgivaren i staden med ca 9 500 anställda (2005). Av övriga stora arbetsgivare kan nämnas Kesko Oyj (3 415 anst. 2006), Cloetta Fazers sötsaksfabriker (Fazer, 570 anst. i V. 2005) och Vaisala Oyj (708 anst. 2006), som utvecklar och tillverkar elektroniska mätinstrument. V. har även en livaktig grafisk industri, representerad av bl.a. SanomaAbp:s tryckericentrum (K. Vartola, 1979-2002). Till de mest kända äldre industrierna hör Dickursby färgfabriker med anor från 1860-t.

Bland sevärdheter märks vetenskapscentret Heureka och V. stadsmuseum i Dickursby, Finlands flygmuseum vid flygfältet och V. konstmuseum, som ligger i allaktivitetshuset Myrbackahuset (invigdes 1993), som dessutom inrymmer bl.a. bibliotek, biograf och V. konstskola. Konserthuset Martinus (ark.byrå Perko & Rautamäki) i Mårtensdal invigdes 1987. Årligen arrangeras bl.a. rockfestivalen Ankkarock (sedan 1989) och Vanda barock (sedan 1992). Ett lantbruksmuseum som belyser livet i det svenskspråkiga jordbrukssamhälle som Helsinge var före den stora inflyttningen öppnades 2006 av Helsinge lantmannagille. Bland herrgårdar märks Håkansböle, Königstedt och Västerkulla.

Historia. Helsinge, som omtalas första gången 1351, utbröts i slutet av 1300-t. från Sibbo till ett självständigt pastorat. På 1600-t. avskildes Nurmijärvi och Tusby församlingar från socknen. Hfrs, både den gamla staden vid Vanda ås utlopp i havet och den nya på Estnässkatan, grundades i Helsinge. Inom socknen uppstod mot slutet av 1800-t. och under 1900-talets första decennier folkrika förorter, bl.a. Baggböle, Bocksbacka, Brändö, Haga, Munksnäs och Åggelby, av vilka en del efter första världskriget ombildades till självständiga kommuner. Kvar i Helsinge efter den stora inkorporeringen 1946, då bl.a. kommunens centralort Malm och mer än 2/3 av den dåvarande befolkningen (40 000 pers.) överfördes till Hfrs, blev ca 12 000 inv. 1966 anslöts Nordsjö till den expanderande huvudstaden, som redan 1906 hade nått fram till forsen i Gammelstaden. 1954 överfördes tätorten Korso från Tusby och Kervo till Helsinge. Vid ingången av år 2009 förenades den s.k. Västerkullakilen, som låg mellan Helsingfors och Sibbo, med Helsingfors.

Trots förlusten av det folkrika Nordsjö var Helsinge (fi. Helsingin maalaiskunta) den snabbast växande kommunen i landet på 1960- o. 70-t. Den blev köping 1972 (då den fick namnet Vanda) och stad 1974. Finskan blev majoritetsspråk 1933; 1983 uppgick den svenskspråkiga minoriteten till ca 5 % (ca 6 600 pers.) och 2007 3,1 %. Helsinge kyrkoby är ett centrum för olika slag av svenskspråkig verksamhet i Vanda, bl.a. skolan och församlingen. Se även Mellannyland. (Helsinge sockens historia 1-3, 1963-98; A. Litzén/J. Vuori, Helsinge kommuns historia, 1998; P. Ahtiainen/J. Tervonen, Vantaan historia 1946-1977, 2004; G. Nikander, Byar och gårdar i Helsinge, 1916, 2:a utv. uppl. 1975; Å. Laurén, Bondens liv i det gamla Helsinge, 1931, faksimil 1987; E. Ojanen, Helsinge församlings historia, 1974; Kartanomatkalla Vantaalla, 2005, A. Koivisto, Vårt Sottungsby - Sotunkimme, 2011).