Vederlax

Vederlax, fi. Virolahti , kommun i Kymmenedalen ca 30 km ö. om Fredrikshamn, Södra Finlands region. Areal 372 km2, invånare 3 485 (2011).

Vederlax har en sönderbruten kust mot Finska viken. Längst i ö., invid ryska gränsen, skjuter den ungefär milslånga vik som har gett kommunen dess namn in i landet mot n. Bosättningen är koncentrerad till kusten s. om E 18. Centralorten Virojoki, belägen där ån med samma namn utfaller i Virolahti, har ca 1 500 inv. (2000). Gränsorten Vaalimaa har utvecklats starkt sedan gränsen 1958 öppnades för bilturism och landsvägstrafik. Gränsstationen är idag landets mest trafikerade och sysselsätter ca 500 personer (2006); största privata arbetsgivare är det 1957 i Hfrs grundade speditions- och transportföretaget Oy Beweship Ab, som 2004 hade ca 50 anställda i Vaalimaa. I Vederlax uppträder en granit som efter det kända brottet i Pyterlax (stenindustri) kallas pyterlit och som har brutits på flera platser. Sten från Vederlax användes fr.o.m. slutet av 1700-talet till byggnader och monument i S:t Petersburg.

Vederlax, som uppenbarligen är den äldsta socknen i Kymmenedalen (omtalas tidigast 1336) och fram till 1887 omfattade även Miehikkälä, koloniserades på 1300-talet av en svensk fiskarbefolkning, som bevarade sitt språk åtminstone fram till slutet av 1500-talet. En äldre finsk invandring ägde rum från både Tavastland och Karelen. Det givande fisket lockade även ester till n. sidan av Finska viken, men det karelska elementet har trots allt varit starkast i V. Förbindelserna med Reval upprätthölls bl.a. genom en bondeseglation med anor alltsedan medeltiden. Friherre Georg Paijkull erhöll 1652 kustbygden i Vederlax som förläning av drottning Kristina, och i slutet av 1700-talet uppstod där flera donationsgods.

Krigen har gått hårt fram över Vederlax, bl.a. nordiska tjugofemårskriget 1570-95, då befolkningen flydde till Estland. Nystadsfredens gräns av 1721 drogs rakt genom kyrkbyn, och vid gränsdragningen 1743 kom hela socknen på ryska sidan. I samband med arealavträdelserna under andra världskriget förlorade kommunen 104,6 km2 och blev tvungen att omplacera huvuddelen av den på detta område bosatta befolkningen, som uppgick till ca 2 000 personer. (Y. Kaukiainen/M. Favorin, Virolahden historia, 3 bd, 1970-99)

Vederlax

Vederlax. Orten har genom århundradena lidit av gränsens närhet, men även kunnat profitera av den. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

VIROLAHT.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, kommuner, bebyggelse, byar, näringsliv, områden, ytformer, bebyggelsehistoria
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 15.05.2012
Uppdaterat 15.05.2012