Vichtis, fi. Vihti, kommun i v. Nyland 25 km n.o. om Lojo, Södra Finlands region. Areal 522 km2, invånare 28 581 (2011).
Vichtis är beläget kring Lojoåsen, som genomdrar kommunen från s.v. till n.o. och bildar en vattendelare mellan Lojo sjösystem och de vatten, som rinner direkt till Finska viken (genom Sjundeå och Vanda åar). Den största bland sjöarna n. om åsen är Hiidenvesi (28,7 km2, delvis i Lojo och Nummi-Pusula); den mottar från n. Vanjoki och Vihtijoki, som uppsamlar vatten från den sjörika bergsbygden (bl.a. Männistönmäki, 154 m ö.h.) i n.o. En liknande karaktär har landskapet s. om åsen; bland sjöarna märks där Enäjärvi, Sjundeå ås källsjö. Merparten av Noux nationalpark ligger i Vichtis. Den utmed åsen dragna Hangöbanan har gett upphov till flera samhällen: Nummela (11 500 inv. 2005), Ojakkala (1 300 inv. 2005) och Otalampi (600 inv. 2005). Kyrkbyn vid Hiidenvesi har ca 3 500 inv. (2005).
Vichtis var förr en utpräglad jordbruksbygd, men har industrialiserats. Mätt i antalet arbetsplatser är elektronikbranschen Vichtis största industribransch. Den kompletteras av metall-, trä-, möbel- och byggnadsindustri. De största företagen är Martela Oyj (gr. 1961, kontorsmöbelfabrik, 230 anst. 2003), betongelementfabriken Parma Oy (gr. 1963, 160 anst. i Vichtis 2003) och Oy Lautex Ab (gr. 1951, omkr. 95 anst. 2010), som tillverkar metallinnertak för byggnads- och skeppsbyggnadsindustrin.
Bland de talrika herrgårdarna märks Hiiskula och Salmis (800 ha, ägs sedan 1965 av Helsingfors stad), numera rekreationsområde. Vanjärvi styckades huvudsakligen till s.k. kolonisationslägenheter (i början av 1900-talet ca 2 500 ha) och ägdes 1749-1923 av ätten Linder; huvudbyggnaden (1820-t., trol. C.L. Engel) är pensionärshem för Högfors bruk. Olkkala (som störst ca 4 500 ha) innehades 1843-1918 av ätten af Hällström; gården med en ståtlig av trä uppförd huvudbyggnad från 1845 är sedan 1997 åter i privat ägo, efter att 1932-72 ha härbärgerat en lantbruksskola. Från Olkkala byggdes 1911 en smalspårig bana till Ojakkala samhälle vid Hangöbanan (15 km); den trafikerades fram till 1957.
Vichtis har tät fritidsbebyggelse, särskilt kring Hiidenvesi. Nummela flygfält, som anlades 1940 och under fortsättningskriget tjänstgjorde som bas för en division spaningsflyg, är idag ett av landets viktigaste segelflygcentra. Kommunen köpte 1999 fältet av Luftfartsverket.
Vichtis nämns 1433 som kapell under Lojo; självständig församling åtminstone sedan 1507. En gråstenskyrka från tidigt 1500-tal var i bruk fram till 1772; av den återstår endast ruiner. Den nuvarande kyrkan i rappat tegel (urspr. A. Piimänen, 1772, torn av Ch. Bassi, 1822) skadades på 1800-talet två gånger av brand (1818 o. 1846) och genomgick 1928-29 en grundlig renovering (K.S. Kallio). På 1530-talet hade Nils Grabbe hela socknen i förläning, och under 1500- o. 1600-talen uppstod där ett stort antal herrgårdar. Från Vichtis utbröts 1861 Pyhäjärvi socken, idag Högfors stad. Kommunen har under tiden efter andra världskriget inlemmats i huvudstadsregionen. (S. Myllyniemi/E. Ketola, Vihdin historia, 3 bd, 1990-97; Vihdin kirja, red. O. Halla, 1969; H-B. Lajunen, Olkkala: kartanoajasta nykypäivään, 1992; J. Sarkki, Ojakkalan-Olkkalan yksityinen rautatie, 2000)
Vichtis är beläget kring Lojoåsen, som genomdrar kommunen från s.v. till n.o. och bildar en vattendelare mellan Lojo sjösystem och de vatten, som rinner direkt till Finska viken (genom Sjundeå och Vanda åar). Den största bland sjöarna n. om åsen är Hiidenvesi (28,7 km2, delvis i Lojo och Nummi-Pusula); den mottar från n. Vanjoki och Vihtijoki, som uppsamlar vatten från den sjörika bergsbygden (bl.a. Männistönmäki, 154 m ö.h.) i n.o. En liknande karaktär har landskapet s. om åsen; bland sjöarna märks där Enäjärvi, Sjundeå ås källsjö. Merparten av Noux nationalpark ligger i Vichtis. Den utmed åsen dragna Hangöbanan har gett upphov till flera samhällen: Nummela (11 500 inv. 2005), Ojakkala (1 300 inv. 2005) och Otalampi (600 inv. 2005). Kyrkbyn vid Hiidenvesi har ca 3 500 inv. (2005).
Vichtis var förr en utpräglad jordbruksbygd, men har industrialiserats. Mätt i antalet arbetsplatser är elektronikbranschen Vichtis största industribransch. Den kompletteras av metall-, trä-, möbel- och byggnadsindustri. De största företagen är Martela Oyj (gr. 1961, kontorsmöbelfabrik, 230 anst. 2003), betongelementfabriken Parma Oy (gr. 1963, 160 anst. i Vichtis 2003) och Oy Lautex Ab (gr. 1951, omkr. 95 anst. 2010), som tillverkar metallinnertak för byggnads- och skeppsbyggnadsindustrin.
Bland de talrika herrgårdarna märks Hiiskula och Salmis (800 ha, ägs sedan 1965 av Helsingfors stad), numera rekreationsområde. Vanjärvi styckades huvudsakligen till s.k. kolonisationslägenheter (i början av 1900-talet ca 2 500 ha) och ägdes 1749-1923 av ätten Linder; huvudbyggnaden (1820-t., trol. C.L. Engel) är pensionärshem för Högfors bruk. Olkkala (som störst ca 4 500 ha) innehades 1843-1918 av ätten af Hällström; gården med en ståtlig av trä uppförd huvudbyggnad från 1845 är sedan 1997 åter i privat ägo, efter att 1932-72 ha härbärgerat en lantbruksskola. Från Olkkala byggdes 1911 en smalspårig bana till Ojakkala samhälle vid Hangöbanan (15 km); den trafikerades fram till 1957.
Vichtis har tät fritidsbebyggelse, särskilt kring Hiidenvesi. Nummela flygfält, som anlades 1940 och under fortsättningskriget tjänstgjorde som bas för en division spaningsflyg, är idag ett av landets viktigaste segelflygcentra. Kommunen köpte 1999 fältet av Luftfartsverket.
Vichtis nämns 1433 som kapell under Lojo; självständig församling åtminstone sedan 1507. En gråstenskyrka från tidigt 1500-tal var i bruk fram till 1772; av den återstår endast ruiner. Den nuvarande kyrkan i rappat tegel (urspr. A. Piimänen, 1772, torn av Ch. Bassi, 1822) skadades på 1800-talet två gånger av brand (1818 o. 1846) och genomgick 1928-29 en grundlig renovering (K.S. Kallio). På 1530-talet hade Nils Grabbe hela socknen i förläning, och under 1500- o. 1600-talen uppstod där ett stort antal herrgårdar. Från Vichtis utbröts 1861 Pyhäjärvi socken, idag Högfors stad. Kommunen har under tiden efter andra världskriget inlemmats i huvudstadsregionen. (S. Myllyniemi/E. Ketola, Vihdin historia, 3 bd, 1990-97; Vihdin kirja, red. O. Halla, 1969; H-B. Lajunen, Olkkala: kartanoajasta nykypäivään, 1992; J. Sarkki, Ojakkalan-Olkkalan yksityinen rautatie, 2000)
Vichtis var förr en storgodssocken, med 60 jordägare som innehade mer än 250 ha mark 1878. Där uppfördes 1886 ett av de första ålderdomshemmen i landet. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.