Westermarck, Edvard

Westermarck, Edvard Alexander (f. 20/11 1862 Hfrs, d. 3/9 1939 Tenala), sociolog och filosof, bror till Helena Westermarck. Efter att ha avlagt kandidatexamen 1886 fortsatte Westermarck sina studier i England. Tre år senare disputerade han i Hfrs för doktorsgraden på avhandlingen The history of human marriage. Den publicerades 1891 i en betydligt utvidgad version, som väckte berättigad internationell uppmärksamhet, framför allt eftersom han på basis av ett mycket rikhaltigt jämförande material vederlade den då allmänt omfattande åsikten att människorna ursprungligen levat i promiskuitet. Westermarck påvisade att äktenskapet med all sannolikhet var en lika gammal social institution som människosläktet självt. Dels dessa forskningar, dels det intresse for etiken som han hyst sedan början av sin studietid förde honom in på mycket omfattande undersökningar av moralbegreppens uppkomst och utveckling; han bedrev dem under de följande åren med samma jämförande metod som han använt i arbetet om äktenskapets historia. Det stora verket The origin and development of the moral ideas utkom i två delar 1906 resp. 1908, och blev i så måtto ett banbrytande arbete som han däri med stöd av ett mycket rikhaltigt empiriskt material påvisade att de moraliska värderingarna är relativa och varierar mycket från en kultur till en annan. Sina teoretiska resonemang förde han vidare i verket Ethical relativity, som publicerades 1932.

I Westermarcks förberedelser för undersökningen av moralbegreppen ingick också planer på att studera dessa hos något utomeuropeiskt folk. Mycket p.g.a. en tillfällighet kom han att förlägga sina fältundersökningar till Marocko, som då för tiden ännu var ett för européer nästan helt okänt land. Sin första resa företog han 1898, varefter han så gott som årligen återvände, tidvis för långa perioder. Härvid samlade han in ett mycket stort antropologiskt, etnografiskt och religionsvetenskapligt material, som ligger till grund för bl.a. arbetena Ritual and belief in Morocco I-II (1926) och Wit and wisdom in Morocco (1930).

1890 utnämndes han till docent i sociologi vid Helsingfors universitet och blev 1906 professor i praktisk filosofi. Denna befattning innehade han till 1918, då han kallades till professor i filosofi vid den nygrundade Åbo Akademi. Han valdes till akademins första rektor och kvarstod som professor till 1932. Vid sidan av sitt arbete i Finland undervisade han fr.o.m. 1904 vid London school of economics (universitetet i London), från 1907 till 1930 som professor i sociologi.

Under de s.k. ofärdsåren kring sekelskiftet 1900 utnyttjade han sina omfattande kontakter med de vetenskapliga och kulturella kretsarna i England till att göra Finlands sak känd där. Under första världskriget tillhörde han dem som ivrade för Finlands frigörelse från Ryssland och var med i Aktiva kommittén, som stod bakom jägarrörelsen. När Ålandsfrågan 1920-21 var före i Nationernas förbund, representerade han där Svenska Finlands folkting.

I sociologins och socialantropologins historia räknas Westermarck bland de mest betydande företrädarna för den evolutionistiska skolan, som dominerade dessa vetenskaper under 1800-talets två sista och 1900-talets två första decennier. Ehuru senare forskning förhållit sig kritisk till den jämförande forskningsmetod han använde i sina arbeten om äktenskapet och moralbegreppen, förnekar den inte att hans resultat utgjort viktiga bidrag till de ovannämnda vetenskapernas utveckling.

Westermarcks viktigaste verk har också utkommit på svenska, ibland i förkortad form; detta gäller även de finska översättningarna. På svenska har publicerats bl.a. Äktenskapets historia i dess huvuddrag (1927), Moralens uppkomst och utveckling (1916) och Etisk relativism (1949). Hans sista arbete, det digra verket Christianity and morals (1939), översattes till finska av Väinö Meltti, en av de s.k. sexlingarna, medan denne satt i fängelse under kriget. Det publicerades dock först 1984 under titeln Kristinusko ja moraali. Westermarcks självbiografi Minnen ur mitt liv utkom 1927. (R. Lagerborg, Edvard Westermarck och verken från hans verkstad 1927-39, 1951; Finländska gestalte I, 1961; M. Luoma, Kristinuskon moraalikritiikki Edvard Westermarckin elämässä ja ajattelussa, 1967; R. Numelin, Edvard Westermarck, Hist. o. litt.hist. studier 45, 1970; T. Stroup, Westermarck's ethics, 1982; Edvard Westermarck - Essays on Westermarck's life and works, utg. T. Stroup, 1984; K. Pipping, Who reads Westermarck today? British Journal of Sociology, 3/1984; Född till resenär - ett urval ur Edvard Westermarcks resebrev, red. G. Lundberg-Kelly, 2005; K. Suolinna/C. af Hällström/T. Lahtinen: Portraying Morocco, Edward Westermarck's fieldwork and photographs 1898-1913, 2000; Född till resenär: Ett urval ur Edvard Westermarcks resebrev, red. G. Lundberg-Kelly, 2005) (Knut Pipping)