Ylöjärvi, stad i Birkaland närmast n.v. om Tammerfors, Västra och Inre Finlands region. Areal 1 324 km2 varav vattenareal 202 km2, invånare 30 942 (2011).
Ylöjärvi är huvudsakligen beläget n. om Kangasala-Tavastkyroåsen på v. stranden av Näsijärvi, där strandlinjen är sönderskuren med djupt inskjutande vikar och långa uddar. Terrängen n. om åsen är mjukt kuperad. Bosättningen är tätast i kommunens s. delar vid gränsen till Tammerfors, där flera samhällen med förortskaraktär finns.
I staden finns bl.a. byggnadsämnes-, metall- och textilindustri; bland företag märks vindrutetillverkaren Pilkington automotive Finland Oy (gr. 1949, till Pilkington 1975, 430 anst. i Ylöjärvi 2009, jfr glasindustri), Huurre Finland Oy (gr. 1946, 195 anst. i Ylöjärvi 2005), som tillverkar kyl- och frysapparatur, vidare strumptillverkaren Sukkamestarit Oy (gr. 1995, 85 anst. 2006), som är störst i landet i sin bransch, skogsmaskintillverkaren Pinox Oy (gr. 1964, 30 anst. 2005), Dynaset Oy (gr. 1986, hydrauliska maskiner, 30 anst. 2005) och Veljekset Mattila Oy (gr. 1958, charkuterifabrik, 40 anst. 2006). En koppar- och volframfyndighet i Ylöjärvi bearbetades 1943-66 av Outokumpu Oy; gruvan gav dessutom i mindre mängder silver, guld, selen, arsen och scheelit. Nära Viljakkala kyrkby finns Haveri nedlagda gruva där järn bröts 1738-1866 och guld samt koppar 1942-61 (jfr guld). Gruvområdet utnyttjas idag för olika fritidsaktiviteter. Av andra sevärdheter kan nämnas konstmuseet Villa Urpo, som öppnades 1995 i tidningsmagnaten Urpo Lahtinens i granit uppförda villa (E. Saari, 1976) vid stranden av Näsijärvi. (Konstmuseet är tillsvidare stängt för allmänheten.) Bland inrättningar märks Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt.
Ylöjärvi blev kapell under Birkala 1839 och bildade egen församling 1895; träkyrka, uppförd 1848-50 (E.B. Lohrmann). Träkyrkan i Viljakkala (C.L. Engel) uppfördes 1841-42 då Viljakkala var kapell under Tavastkyro tills den bildade en egen församling 1906. Ylöjärvi, som nästan fördubblade sitt invånarantal under 1900-talets sista kvartssekel, blev stad vid ingången av 2004. Vid ingången av 2007 sammanslogs Viljakkala kommun med Ylöjärvi och två år senare, vid ingången till 2009, sammanslogs Kuru kommun med staden. (J. Kahila, Ylöjärven seurakunta 1850-1950, 1950; L. Juhola, Ylöjärven torpparilaitos, 1959; M. Tyrkkö, Ylöjärven historiaa v. 1866-1965, 1967; S.J. Kaskimies/H. Sinisalo, Viljakkala, pitäjä Pirkanmaalta, 1979, 3:e uppl. 1999; H. Honka-Halila, Y. 1869-1994, 1996; Maalaispitäjästä puutarhakaupungiksi: tarinoita Ylöjärveltä, red. T. Järvenpää m.fl., 2003)
Ylöjärvi är huvudsakligen beläget n. om Kangasala-Tavastkyroåsen på v. stranden av Näsijärvi, där strandlinjen är sönderskuren med djupt inskjutande vikar och långa uddar. Terrängen n. om åsen är mjukt kuperad. Bosättningen är tätast i kommunens s. delar vid gränsen till Tammerfors, där flera samhällen med förortskaraktär finns.
I staden finns bl.a. byggnadsämnes-, metall- och textilindustri; bland företag märks vindrutetillverkaren Pilkington automotive Finland Oy (gr. 1949, till Pilkington 1975, 430 anst. i Ylöjärvi 2009, jfr glasindustri), Huurre Finland Oy (gr. 1946, 195 anst. i Ylöjärvi 2005), som tillverkar kyl- och frysapparatur, vidare strumptillverkaren Sukkamestarit Oy (gr. 1995, 85 anst. 2006), som är störst i landet i sin bransch, skogsmaskintillverkaren Pinox Oy (gr. 1964, 30 anst. 2005), Dynaset Oy (gr. 1986, hydrauliska maskiner, 30 anst. 2005) och Veljekset Mattila Oy (gr. 1958, charkuterifabrik, 40 anst. 2006). En koppar- och volframfyndighet i Ylöjärvi bearbetades 1943-66 av Outokumpu Oy; gruvan gav dessutom i mindre mängder silver, guld, selen, arsen och scheelit. Nära Viljakkala kyrkby finns Haveri nedlagda gruva där järn bröts 1738-1866 och guld samt koppar 1942-61 (jfr guld). Gruvområdet utnyttjas idag för olika fritidsaktiviteter. Av andra sevärdheter kan nämnas konstmuseet Villa Urpo, som öppnades 1995 i tidningsmagnaten Urpo Lahtinens i granit uppförda villa (E. Saari, 1976) vid stranden av Näsijärvi. (Konstmuseet är tillsvidare stängt för allmänheten.) Bland inrättningar märks Försvarsmaktens tekniska forskningsanstalt.
Ylöjärvi blev kapell under Birkala 1839 och bildade egen församling 1895; träkyrka, uppförd 1848-50 (E.B. Lohrmann). Träkyrkan i Viljakkala (C.L. Engel) uppfördes 1841-42 då Viljakkala var kapell under Tavastkyro tills den bildade en egen församling 1906. Ylöjärvi, som nästan fördubblade sitt invånarantal under 1900-talets sista kvartssekel, blev stad vid ingången av 2004. Vid ingången av 2007 sammanslogs Viljakkala kommun med Ylöjärvi och två år senare, vid ingången till 2009, sammanslogs Kuru kommun med staden. (J. Kahila, Ylöjärven seurakunta 1850-1950, 1950; L. Juhola, Ylöjärven torpparilaitos, 1959; M. Tyrkkö, Ylöjärven historiaa v. 1866-1965, 1967; S.J. Kaskimies/H. Sinisalo, Viljakkala, pitäjä Pirkanmaalta, 1979, 3:e uppl. 1999; H. Honka-Halila, Y. 1869-1994, 1996; Maalaispitäjästä puutarhakaupungiksi: tarinoita Ylöjärveltä, red. T. Järvenpää m.fl., 2003)
Ylöjärvi är en snabbt växande industristad inom Tammerforsregionen. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.