gångsport, idrottsgren med ursprung i England, där man redan mot slutet av 1600-t. hade tävlingar i fri gång, d.v.s. ingen skillnad gjordes mellan gång och löpning. 1866 hölls de första mästerskapen i grenen i England, och därefter spred sig g. till andra länder. Gång har sedan 1908 varit en olympisk gren för herrar, för damer sedan 1992.
I Finland hölls mästerskap 1907-09, men sedan följde ett långt avbrott fram till 1937, då FM började hållas på nytt. 1961 bildades ett separat förbund för g., Suomen kävelyurheiluliitto, som 1967 anslöts till riksidrottsförbundet. Sedan 1992 sorterar grenen på nytt under friidrotten och Suomen urheiluliitto. Trots stora internationella framgångar genom bl.a. Sari Essayah (f. 1967), som vann världsmästerskapet på 10 km 1993 och europamästerskapet 1994, samt Valentin Kononen (f. 1969), världsmästare på 50 km 1995, VM-silvermedaljör 1993 och EM-silvermedaljör 1998, har g. aldrig vunnit någon större utbredning i Finland.
En märklig händelse inom finländsk g. var landskampen mot Sverige 4-25/5 1941, som slutade med finländsk seger eftet att 1 507 111 personer deltagit mot 1 008 352 i Sverige (se mellankrigsperioden). Sträckorna gällde 15 km för herrar och 10 för damer samt ungdomar som var födda 1928-31. (S. Kolkka, Maaottelumarssi, 1978; J. Pihlaja, Urheilun käsikirja, 1994)
I Finland hölls mästerskap 1907-09, men sedan följde ett långt avbrott fram till 1937, då FM började hållas på nytt. 1961 bildades ett separat förbund för g., Suomen kävelyurheiluliitto, som 1967 anslöts till riksidrottsförbundet. Sedan 1992 sorterar grenen på nytt under friidrotten och Suomen urheiluliitto. Trots stora internationella framgångar genom bl.a. Sari Essayah (f. 1967), som vann världsmästerskapet på 10 km 1993 och europamästerskapet 1994, samt Valentin Kononen (f. 1969), världsmästare på 50 km 1995, VM-silvermedaljör 1993 och EM-silvermedaljör 1998, har g. aldrig vunnit någon större utbredning i Finland.
En märklig händelse inom finländsk g. var landskampen mot Sverige 4-25/5 1941, som slutade med finländsk seger eftet att 1 507 111 personer deltagit mot 1 008 352 i Sverige (se mellankrigsperioden). Sträckorna gällde 15 km för herrar och 10 för damer samt ungdomar som var födda 1928-31. (S. Kolkka, Maaottelumarssi, 1978; J. Pihlaja, Urheilun käsikirja, 1994)