hattpartiet

hattpartiet, hattarna, politiskt parti under frihetstiden i svenska riket. H. framgick på 1730-t. ur oppositionen mot Arvid Horn och hans parti med öknamnet nattmössorna (mösspartiet). De frihetstida partierna bestod av informella ledare och en kärntrupp som under de vart tredje år inkallade riksdagarna försökte vinna majoritet vid viktiga omröstningar. Trakteringar på klubbar, subsidier och mutor från främmande legationer användes som medel för att vinna anhängare. Mobiliseringen bakom partibildningarna styrdes också i hög grad av släkt- och vänskapsband. Ledande gestalter bland de äldre hattarna som under riksdagen 1734 började driva en oppositionspolitik mot Horn var C. Gyllenborg, D.N. von Höpken och H. von Fersen. Partiet drev en merkantilistisk ekonomisk politik som gynnade manufaktur- och exportintressen, vilket också gav anhängare inom borgarståndet. Utrikespolitiskt representerade h. revanschsträvanden mot Ryssland och en politisk orientering mot Frankrike. 1741-43 fördes ett misslyckat krig mot Ryssland, "hattarnas krig", som för Finlands del resulterade i rysk ockupation, lilla ofreden, och förlust av landområden i ö. inklusive städerna Fredrikshamn, Villmanstrand och Nyslott. En andra generation av hattpolitiker med ledare som A.J. von Höpken, Axel von Fersen d.ä., Fredrik Gyllenborg och C.G. Tessin ledde partiet och riket ur de konflikter som det misslyckade kriget och tronföljdsvalet 1743 förde med sig. Under 1740-t. inleddes flera befästningsarbeten i Finland, med Sveaborg under A. Ehrensvärd som det största projektet. Under de yngre hattarna vid frihetstidens slut utvecklades h. till ett parti som drev frälseintressen mot de yngre mössornas antiaristokratiska politik.

H. satt vid makten från riksdagen 1738-39 till riksdagen 1765-66, då mösspartiet lyckades bryta dess makt. Vid riksdagen 1769-70 återfick partiet sitt inflytande. 1772 vann åter mösspartiet majoritet i riksdagen. H:s kärna, den adliga byråkratin, som kände sig allvarligt hotad av de ofrälse stånden, slöt upp kring kungamakten vid Gustav III:s revolution 1772. Efter statskuppen 19/8 1772 förbjöds partiverksamheten (G. Olsson, Hattar och mössor: studier över partiväsendet i Sverige 1751-62, 1963; I. Carlsson, Parti - partiväsen - partipolitiker 1731-43, 1981; S. Talaskivi, Hattujen sodan tausta ja alkuvaiheet sekä Lappeenrannan taistelu, 1988) (Henrika Tandefelt)

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Import