Finska vetenskaps-societeten (Suomen tiedeseura), gr. 1838 i Hfrs, är den äldsta akademin i Finland. Den har till ändamål att främja vetenskaplig diskussion genom att anordna månatliga (tredje måndagen i månaden) föredrag, seminarier och symposier kring aktuella ämnen samt publicera forskningsrön inom naturvetenskaperna och humaniora.
Finska vetenskaps-societeten består av fyra (till 1968 tre) sektioner, matematisk-fysiska, biovetenskapliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga sektionen. Ledamöterna kallas på livstid; därjämte kallar societeten utländska ledamöter och hedersledamöter. Varje sektion har trettio ordinarie ledamöter. När en ledamot fyllt 67 blir platsen ledig; äldre ledamöter kvarstår med fulla rättigheter. De ordinarie ledamöternas antal är 120. Seniorledamöternas antal är f.n. 107 (2008).
Finska vetenskaps-societeten har publicerat Acta Societatis Scientiarum Fennicae (1839-1958), Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens förhandlingar (1853-1922), Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik (1857-65) och några fristående arbeten. F. utger num. Årsbok Sphinx (sedan 1923), serierna Commentationes Physico-Mathematicae (sedan 1922), Commentationes Humanarum Litterarum (1922) och Commentationes Scientiarum Socialium (1971). Serien Commentationes Biologicae (1922) avslutades 1977, då Finska vetenskaps-societeten ingick som medutgivare av serierna Acta Botanica Fennica, Annales Botanici Fennici och motsvarande zoologiska serier. Dessutom utger societeten serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk (sedan 1858) och The History of Learning and Science in Finland 1828-1918 (sedan 1965).
Finska vetenskaps-sosieteten är en oberoende sammanslutning av vetenskapsidkare från alla samhällsområden. Dess angelägenheter handhas av en styrelse bestående av ordförande (preses), vice ordförande, ständig sekreterare, skattmästare, en representant för varje sektion jämte suppleant plus en nionde medlem. Societeten är medlemsakademi i Delegationen för vetenskapsakademierna i Finland (vetenskapliga samfund) och har därigenom ett nära samarbete med Finska vetenskapsakademin (Suomalainen tiedeakatemia) och de tekniska vetenskapsakademierna i Finland.
Finska vetenskaps-societeten firar av tradition sin årshögtid 29/4 (kejsar Alexander II:s födelsedag). Vid den utdelas pris och stipendier, bl.a. E.J. Nyströms pris, Magnus Ehrnrooths pris, Theodor Homéns pris och ett år 1998 instiftat pris för gymnasielärare. Societetens medalj i brons eller silver, utformad av Kauko Räsänen, utdelas för speciella insatser för societeten. (A.E. Arppe, Finska vetenskaps-societeten 1838-88, 1888; F. Elfving, Finska vetenskaps-societetens historia 1838-1938, 1938; G. Elfving/G. Mickwitz, Finska vetenskaps-societetens tredje halvsekel 1939-1987, 1988; I sanningens namn: tolv framstående ledamöter i F., red. P. Schybergson, 1998; Sphinx 2002-2003) (René Gothoni)
Finska vetenskaps-societeten består av fyra (till 1968 tre) sektioner, matematisk-fysiska, biovetenskapliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga sektionen. Ledamöterna kallas på livstid; därjämte kallar societeten utländska ledamöter och hedersledamöter. Varje sektion har trettio ordinarie ledamöter. När en ledamot fyllt 67 blir platsen ledig; äldre ledamöter kvarstår med fulla rättigheter. De ordinarie ledamöternas antal är 120. Seniorledamöternas antal är f.n. 107 (2008).
Finska vetenskaps-societeten har publicerat Acta Societatis Scientiarum Fennicae (1839-1958), Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens förhandlingar (1853-1922), Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik (1857-65) och några fristående arbeten. F. utger num. Årsbok Sphinx (sedan 1923), serierna Commentationes Physico-Mathematicae (sedan 1922), Commentationes Humanarum Litterarum (1922) och Commentationes Scientiarum Socialium (1971). Serien Commentationes Biologicae (1922) avslutades 1977, då Finska vetenskaps-societeten ingick som medutgivare av serierna Acta Botanica Fennica, Annales Botanici Fennici och motsvarande zoologiska serier. Dessutom utger societeten serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk (sedan 1858) och The History of Learning and Science in Finland 1828-1918 (sedan 1965).
Finska vetenskaps-sosieteten är en oberoende sammanslutning av vetenskapsidkare från alla samhällsområden. Dess angelägenheter handhas av en styrelse bestående av ordförande (preses), vice ordförande, ständig sekreterare, skattmästare, en representant för varje sektion jämte suppleant plus en nionde medlem. Societeten är medlemsakademi i Delegationen för vetenskapsakademierna i Finland (vetenskapliga samfund) och har därigenom ett nära samarbete med Finska vetenskapsakademin (Suomalainen tiedeakatemia) och de tekniska vetenskapsakademierna i Finland.
Finska vetenskaps-societeten firar av tradition sin årshögtid 29/4 (kejsar Alexander II:s födelsedag). Vid den utdelas pris och stipendier, bl.a. E.J. Nyströms pris, Magnus Ehrnrooths pris, Theodor Homéns pris och ett år 1998 instiftat pris för gymnasielärare. Societetens medalj i brons eller silver, utformad av Kauko Räsänen, utdelas för speciella insatser för societeten. (A.E. Arppe, Finska vetenskaps-societeten 1838-88, 1888; F. Elfving, Finska vetenskaps-societetens historia 1838-1938, 1938; G. Elfving/G. Mickwitz, Finska vetenskaps-societetens tredje halvsekel 1939-1987, 1988; I sanningens namn: tolv framstående ledamöter i F., red. P. Schybergson, 1998; Sphinx 2002-2003) (René Gothoni)