Åbo Akademi

Åbo akademi, gr. 1640 i Åbo. Flyttades efter Åbo brand 1827 till Helsingfors. Se Helsingfors universitet.

Åbo Akademi (ÅA), svenskspråkigt, multidisciplinärt universitet i Åbo, instiftat 1917 som en privat högskola. Åbo Akademi öppnades 1918 och förstatligades 1981. Det upprättades genom donationer från en grupp om 35 personer, bland dem bröderna Ernst och Magnus Dahlström (Dahlström, Ernst). Vid grundandet av Åbo Akademi skapades en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig och en statsvetenskaplig fakultet (Nordens första), de s.k. stamfakulteterna. En kemisk-teknisk fakultet (sedan 2006 tekniska fakulteten) tillkom 1920 med stöd av särskilda donationer, och en teologisk fakultet 1924 genom en donation av konsulinnan Anna von Rettig (1872-1953). Den 1974 grundade pedagogiska fakulteten verkar i Vasa, där också samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten inledde sin verksamhet 1992. Akademins österbottniska enheter gick tidigare under beteckningen Österbottens högskola och kallas nu Åbo Akademi, Vasa (se nedan).

Handelshögskolan vid Åbo Akademi, som inrättades 1927 genom en testamentarisk donation av kommerserådet August Wahlström (1854-1923), arbetade som en i förhållande till akademin fristående högskola fram till 1980, då den tillsammans med statsvetenskapliga fakulteten bildade en ny fakultet, den ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten. En fristående inrättning är Åbo Akademis bibliotek, som har ställningen av finlandssvenskt nationalbibliotek. Det är numera ett av landets största vetenskapliga bibliotek med bl.a. en omfattande handskriftssamling, som inkluderar landets största bildsamling, grundad redan 1911. Bland akademins övriga samlingar märks de musikhistoriska samlingarna på Sibeliusmuseet (Sibeliusmuseum). Å. arbetar främst i empirekvarteren kring domkyrkan; universitetets huvudbyggnad, det s.k. Trappska huset, uppfördes 1832-33 enligt ritningar av Ch. Bassi.

Antalet professorer var i slutet av 2008 113, övriga lärare 265, antalet studerande ca 6 800. Med sina totalt 1 254 anställda (2008) är Åbo Akademi därmed den största arbetsgivaren i Svenskfinland. Akademin har i likhet med Helsingfors universitet en kansler, som nämns i universitetslagen. Högsta beslutande förvaltningsorgan är styrelsen, som består av rektor som ordförande, prorektorn i Vasa, tre representanter för professorerna, fyra företrädare för övriga anställda och fyra studentrepresentanter. Därtill utser styrelsen ytterligare två medlemmar som inte tillhör akademin.

Akademin erhöll statsunderstöd första gången 1950, då ett engångsanslag beviljades. 1963 tillkom en lag om statsstöd till Åbo Akademi. Lagen kompletterades 1973 och upprätthölls fram till förstatligandet av Åbo Akademi. Stiftelsen för Åbo Akademi levde vidare efter universitetets förstatligande och förvaltar idag en betydande förmögenhet främst i form av fastigheter och aktier. Stiftelsen står för en viktig del av akademins externa finansiering. Den har under årens lopp finansierat många banbrytande projekt och väsentligt bidragit till universitetets utveckling. (W.E. Nordström, Åbo Akademi 1918-43, 1945, Academia Aboensis rediviva 1918-68, 1968; H. Sandström, Handelshögskolan vid Åbo Akademi 1927-77, 1977; S. Ringbom/Å. Ringbom, Akademiska gårdar, 1985; Å. 1918-1993: forskning och institutioner, 4 bd, red. S. Widén, 1993; B. Roslin, Tillväxt, förändring och osäkerhet: ett halvt sekel i universitetsvärlden, 2005)

Åbo Akademis webbsida