Afzelius, Anders Erik

Afzelius, Anders Erik (f. 1779 Västergötland, d. 1850 Riga), universitetslärare och ämbetsman. Afzelius, som studerat i Uppsala och Åbo, gjorde ämbetsmannakarriär i Sverige och flyttade sedan till Åbo, där han 1818 utnämndes till professor i allmän och fäderneslandets lagfarenhet. Afzelius nödgades avgå redan 1822, sedan han p.g.a. frispråkiga yttranden råkat i onåd hos universitetets vicekansler J.F. Aminoff och sin tidigare gynnare ministerstatssekreterare R.H. Rehbinder. Han uppträdde senare som rättegångsbiträde åt donationsbönder från Viborgs län i deras processer mot godsägarna och ådrog sig särskilt generalguvernör Zakrevskijs misshag. Afzelius vistades från 1831 på olika förvisningsorter i Ryssland och i Östersjöprovinserna. (R. Hausen, Nya bidrag till A.E. Afzelii biografi, 1911)