biografisk litteratur

biografisk litteratur. Den egentliga b. i Finland härstammar från slutet av 1700-t. En av de första större biografierna var Jacob Tengströms Minne öfver Johannes Elai Terserus (1795), som åtföljdes av andra över biskopar som spelat en central roll i Finlands kulturliv. Tengström utgav även Vita Isaaci Rothovii (1796-1813), medan Johan Jacob Tengström skrev biografier bl.a. över Gezelierna (1825 o. 1833). Sammelverket Finlands minnesvärde män (1853-57) betecknade b:s definitiva genombrott i Finland, men först K.K. Tigerstedts Göran Magnus Sprengtporten (publ. som artikelserie i Finsk Tidskrift 1895-99) förmådde ge den en verklig ställning inom den historiska litteraturen. Inom modernare finländsk b. kan nämnas Erik Tawaststjernas Sibeliusbiografi (5 bd, 1965-88, sv. övers., 4 bd, 1991-97) samt Erik Heinrichs (2 bd, 1957-59) och Stig Jägerskiölds (8 bd, 1964-81) skildringar av Gustaf Mannerheims liv. Det största biografiska arbetet under det sena 1900-t. var Juhani Suomis levnadsteckning över Urho Kekkonen (8 bd, 1986-2000). Samtliga finländska presidenter har begåvats med biografier av mindre eller större omfattning. F.ö. märks Göran Schildts biografi över Alvar Aalto, publicerad i 4 bd 1982-94.

Ovannämnda Finlands minnesvärde män var det första biografiska samlingsverket i Finland. 1879-83 utkom Biografinen nimikirja, det första finskspråkiga arbetet av denna typ. De övriga samlingsverken är Finsk biografisk handbok (2 bd, 1895-1903, suppl. 1905), Kansallinen elämäkerrasto (5 bd, 1927-34) och ettbandsverket Suomen elämäkerrasto (1955), som byggde på den sistnämnda. På svenska utgavs fr.o.m. 1961 en serie Finländska gestalter. I denna utkom fram till 1981 tolv volymer. En finländsk nationalbiografi, Kansallisbiografia, med artiklar om sextusen betydande personer i Finlands historia, började 2003 utges av Finska historiska samfundet. Under åren 2008-12 utgav Svenska Litteratursällskapet i Finland verket Biografiskt lexikon för Finland, som omfattar fyra band med ca 1 600 biografier över bemärkta finländare. Till den biografiska litteraturen hör även de talrika matriklarna från olika yrkes- o.a. områden.

De biografiska handböckerna med kortfattade, matrikelaktigt avfattade uppgifter efter förebild av brittiska Who's who är i Finland representerade genom den finskspråkiga Kuka Kukin on, som utkommit för 1909 (1920, 1934 o. 1941 som Aikalaiskirja), 1950, 1954, 1960, 1964, 1966, 1970, 1974, 1978, 1982, 1986, 1990, 1994, 1998, 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009 och 2011 samt genom den svenskspråkiga Vem och vad (namngiven av Runar Schildt), som utkommit för 1920, 1926, 1931, 1936, 1941, 1948, 1957, 1962, 1967, 1970, 1975, 1980, 1986, 1992, 1996, 2000, 2004, 2008 och 2010. År 1961 utgav Otava en Kuka kukin oli, som till åtskillnad från de föregående upptar avlidna personer. Biografiskt material ingår även bl.a. i den genealogiska och lokalhistoriska litteraturen. Beträffande självbiografisk litteratur, se memoarlitteratur. Se även herdaminne. (K. Nohrström, Elämänkertoja ja muistelmia, 1964)
Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
biografier, handböcker, biografisk litteraturvetenskap
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 14.02.2012
Uppdaterat 08.04.2016