bryggeri- och läskedrycksindustri. Det finska ölet var känt och uppskattat utomlands redan i början av nya tiden, men en egentlig b. uppstod först under 1800-talets första decennier, då Hfrs blev landets huvudstad och centrum för dess ekonomiska och kulturella liv. Där grundade Nikolaj Sinebrychoff 1819 det ölbryggeri, som sedan utvecklat sig till ett av landets största företag i branschen. För att betjäna badpubliken i den nyblivna kurorten Hfrs (Brunnsparken) grundade Victor Hartwall 1836 en mineralvattenfabrik, Nordens äldsta, som på 1960- o. -70-t. även blev en stor maltdryckstillverkare genom förvärv av ölbryggerier på några andra orter i Finland.
Under 1800-t. uppkom ölbryggerier i mängd runt om i landet. Störst var antalet bryggerier 1907 (95), varefter det har sjunkit, i stegrad takt efter andra världskriget. 1947 var bryggerierna 40, men idag (2002) arbetar endast fyra företag i branschen, Sinebrychoff och Hartwall, Olvi Oyj i Idensalmi och Pirkanmaan uusi panimo Oy i Tfrs. Därtill finns det ca 25 restaurang- och lokala småbryggerier.
På 1990-t. expanderade de finländska bryggeriföretagen över landets gränser, främst till Baltikum och det ryska närområdet, samtidigt som det utländska ägandet i dem växte. Hartwall fusionerades 2002 med det brittiska Scottish & Newcastle, som därmed blev det tredje största bryggeriföretaget i Europa. S&N (där släktbolaget Hartwallbolagen Ab numera är största aktieägare) inriktade sig genom fusionen på att erövra marknader i Östeuropa.
Betingelserna för bryggeriernas verksamhet har varierat starkt beroende på den alkoholpolitiska helhetssituationen. De strängaste restriktionerna upprätthölls under förbudslagstiden 1919-32, då endast svaga maltdrycker med en högsta alkoholhalt på 2,25 viktprocent kunde framställas. Tillverkningen av öl ökade kraftigt 1969, då det s.k. mellanölet frigavs för försäljning även i livsmedelsaffärer.
B. sysselsatte 2002 ca 2 600 personer. Branschens arbetstagare är anslutna till Finlands livsmedelsarbetarförbund, medan arbetsgivarintressena företräds av Finlands livsmedelsindustriförbund. Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet (Panimo- ja virvoitusjuomateollisuusliitto), gr. 1902, bildar sedan 1976 en sektion inom livsmedelsindustriförbundet. Se även t.ex. alkohollagstiftning, maltdrycker och företagen i branschen. (J. Niemi, Ur finska bryggeriindustrins historia, 1953; S. Bonsdorff, Suomen panimot: matrikkeli portteri-, olut- ja sahtipanimoista 1756-1996, 1997)
Under 1800-t. uppkom ölbryggerier i mängd runt om i landet. Störst var antalet bryggerier 1907 (95), varefter det har sjunkit, i stegrad takt efter andra världskriget. 1947 var bryggerierna 40, men idag (2002) arbetar endast fyra företag i branschen, Sinebrychoff och Hartwall, Olvi Oyj i Idensalmi och Pirkanmaan uusi panimo Oy i Tfrs. Därtill finns det ca 25 restaurang- och lokala småbryggerier.
På 1990-t. expanderade de finländska bryggeriföretagen över landets gränser, främst till Baltikum och det ryska närområdet, samtidigt som det utländska ägandet i dem växte. Hartwall fusionerades 2002 med det brittiska Scottish & Newcastle, som därmed blev det tredje största bryggeriföretaget i Europa. S&N (där släktbolaget Hartwallbolagen Ab numera är största aktieägare) inriktade sig genom fusionen på att erövra marknader i Östeuropa.
Betingelserna för bryggeriernas verksamhet har varierat starkt beroende på den alkoholpolitiska helhetssituationen. De strängaste restriktionerna upprätthölls under förbudslagstiden 1919-32, då endast svaga maltdrycker med en högsta alkoholhalt på 2,25 viktprocent kunde framställas. Tillverkningen av öl ökade kraftigt 1969, då det s.k. mellanölet frigavs för försäljning även i livsmedelsaffärer.
B. sysselsatte 2002 ca 2 600 personer. Branschens arbetstagare är anslutna till Finlands livsmedelsarbetarförbund, medan arbetsgivarintressena företräds av Finlands livsmedelsindustriförbund. Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet (Panimo- ja virvoitusjuomateollisuusliitto), gr. 1902, bildar sedan 1976 en sektion inom livsmedelsindustriförbundet. Se även t.ex. alkohollagstiftning, maltdrycker och företagen i branschen. (J. Niemi, Ur finska bryggeriindustrins historia, 1953; S. Bonsdorff, Suomen panimot: matrikkeli portteri-, olut- ja sahtipanimoista 1756-1996, 1997)