Calonius, Matthias (f. 7/1 1738 Saarijärvi, d. 13/9 1817 Åbo), jurist och ämbetsman. Calonius blev 1764 docent i Åbo, 1771 adjunkt och akademisekreterare; var 1778-1814 professor i lagfarenhet och i tre repriser akademins rektor. Han var vidare 1793-1800 ledamot av Högsta domstolen i Stockholm. Efter Finlands förening med Ryssland utnämndes Calonius (1809) till prokurator i regeringskonseljen för Finland; tog avsked från denna syssla 1816.
Calonius gjorde en betydande insats på rättsvetenskapens område. Hans talrika skrifter, för det mesta avfattade på latin, tillhör den svenska juridiska litteraturens yppersta alster och var av grundläggande betydelse för såväl den svenska som den finländska lagstiftningen. Som domare ådagalade Calonius skarpsinne och sunt omdöme. Hans samlade verk, Opera Omnia, utgavs av A.I. Arwidsson 1829-36, med supplement 1870 och 1925. En del av Caloniuss föreläsningar förvaras i manuskript i Helsingfors universitetsbibliotek, som även har hans värdefulla privatbibliotek, vilket ingår i den Calonius-Naumanska samlingen. Caloniuss föreläsningar i civilrätt, Praelectiones in jurisprudentiam civilem, utgavs 1946 i finsk översättning Siviilioikeuden luennot av Edwin Linkomies (ny uppl. 1998).
Calonius gjorde även en viktig insats som nydanare av landets högsta styrelseverk. Han protesterade till en början mot den ryske erövrarens krav att bli erkänd som Finlands regent, men mottog 1809 uppdraget att avge utlåtande till den kommitté som i samband med Borgå lantdag dryftade frågan om hur landet i framtiden skulle styras. Det förslag som Calonius utarbetade med den svenska riksrådsinstitutionen som förebild blev godkänt med smärre ändringar. Han utsågs därefter till ledamot i justitiedepartementet och kallades sedan av Alexander I till prokurator, en av de avgjort viktigaste befattningarna inom den nya administrationen. Även denna uppgift fullgjorde Calonius med kraft och samvetsgrannhet. Hans ledande tanke var, att det svenska samhällsskicket borde bevaras i Finland även i framtiden. (R.A. Wrede, M. C., 1917; H.T. Klami, Suomen oikeustiede Ruotsin vallan aikana, 1982; M. Wahlberg, Den finska straffrättsvetenskapens födelse I, 2003)
Calonius gjorde en betydande insats på rättsvetenskapens område. Hans talrika skrifter, för det mesta avfattade på latin, tillhör den svenska juridiska litteraturens yppersta alster och var av grundläggande betydelse för såväl den svenska som den finländska lagstiftningen. Som domare ådagalade Calonius skarpsinne och sunt omdöme. Hans samlade verk, Opera Omnia, utgavs av A.I. Arwidsson 1829-36, med supplement 1870 och 1925. En del av Caloniuss föreläsningar förvaras i manuskript i Helsingfors universitetsbibliotek, som även har hans värdefulla privatbibliotek, vilket ingår i den Calonius-Naumanska samlingen. Caloniuss föreläsningar i civilrätt, Praelectiones in jurisprudentiam civilem, utgavs 1946 i finsk översättning Siviilioikeuden luennot av Edwin Linkomies (ny uppl. 1998).
Calonius gjorde även en viktig insats som nydanare av landets högsta styrelseverk. Han protesterade till en början mot den ryske erövrarens krav att bli erkänd som Finlands regent, men mottog 1809 uppdraget att avge utlåtande till den kommitté som i samband med Borgå lantdag dryftade frågan om hur landet i framtiden skulle styras. Det förslag som Calonius utarbetade med den svenska riksrådsinstitutionen som förebild blev godkänt med smärre ändringar. Han utsågs därefter till ledamot i justitiedepartementet och kallades sedan av Alexander I till prokurator, en av de avgjort viktigaste befattningarna inom den nya administrationen. Även denna uppgift fullgjorde Calonius med kraft och samvetsgrannhet. Hans ledande tanke var, att det svenska samhällsskicket borde bevaras i Finland även i framtiden. (R.A. Wrede, M. C., 1917; H.T. Klami, Suomen oikeustiede Ruotsin vallan aikana, 1982; M. Wahlberg, Den finska straffrättsvetenskapens födelse I, 2003)