Castrén, Matthias Alexander (f. 2/12 1813 Tervola, d. 7/5 1852 Hfrs), språkforskare och etnograf, fil.dr 1844. Castrén kan vid sidan av J. Budenz betraktas som den finsk- ugriska språkvetenskapens grundläggare. Han studerade först klassiska och orientaliska språk, men började sedan Lönnrots Kalevala utkommit 1835 ägna finskan sitt intresse. Efter två expeditioner till Lappland och Karelen blev han 1840 docent i finska och fornnordiska språk vid Helsingfors universitet.
Castén företog under 1840-t. ett flertal forskningsfärder till finsk-ugriska stammar i Ryssland och Sibirien med understöd främst av ryska vetenskapsakademin, som 1849 utnämnde honom till e.o. adjunkt med rätt att bo i Hfrs. Under dessa mödosamma och strapatsrika resor, som småningom bröt ned hans hälsa, insamlade han även ett rikt etnografiskt material. Castrén blev 1851 den första innehavaren av en professur i finska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet men avled redan följande år i tuberkulos.
Castrén var den som först bidrog till att göra Kalevala internationellt känd, bl.a. genom att översätta den till svenska 1835. Lönnrot avstod från att söka professuren, eftersom han ansåg att Castrén var självskriven för den. Större delen av Castréns vetenskapliga produktion utgavs av vetenskapsakademin i S:t Petersburg under titeln M.A. C:s nordische Reisen und Forschungen (12 bd, 1853-62). På svenska utkom Nordiska resor och forskningar, ett urval i sex band (1852-70, med levnadsteckning över C. av J.V. Snellman). (C.G. Borg, M.A. C., 1853; E.O. Edlund, M.A. C:s lefnad och resor, 1868; A.M. Tallgren, M.A. C., 1913; K. Raitio, Suomensukua etsimässä, 1919; B. Estlander, M.A. C. Hans resor och forskningar, 1928)
Castén företog under 1840-t. ett flertal forskningsfärder till finsk-ugriska stammar i Ryssland och Sibirien med understöd främst av ryska vetenskapsakademin, som 1849 utnämnde honom till e.o. adjunkt med rätt att bo i Hfrs. Under dessa mödosamma och strapatsrika resor, som småningom bröt ned hans hälsa, insamlade han även ett rikt etnografiskt material. Castrén blev 1851 den första innehavaren av en professur i finska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet men avled redan följande år i tuberkulos.
Castrén var den som först bidrog till att göra Kalevala internationellt känd, bl.a. genom att översätta den till svenska 1835. Lönnrot avstod från att söka professuren, eftersom han ansåg att Castrén var självskriven för den. Större delen av Castréns vetenskapliga produktion utgavs av vetenskapsakademin i S:t Petersburg under titeln M.A. C:s nordische Reisen und Forschungen (12 bd, 1853-62). På svenska utkom Nordiska resor och forskningar, ett urval i sex band (1852-70, med levnadsteckning över C. av J.V. Snellman). (C.G. Borg, M.A. C., 1853; E.O. Edlund, M.A. C:s lefnad och resor, 1868; A.M. Tallgren, M.A. C., 1913; K. Raitio, Suomensukua etsimässä, 1919; B. Estlander, M.A. C. Hans resor och forskningar, 1928)