Janakkala, kommun i Tavastland mellan Tavastehus och Riihimäki, Södra Finlands region. Areal 547 km2, invånare 16 892 (2010).
Talrika sjöar och vattendrag, kuperad terräng och vidsträckta odlingar ger sin prägel åt landskapet i Janakkala. I kommunen, som upplevt en stark industriell expansion under efterkrigstiden, finns två större samhällen, centralorten Turenki och Tervakoski med ca 7 100 (2004) resp. 3 795 invånare (2005). I Turenki verkade tidigare ett sockerbruk, som upphörde 1998. I Tervakoski arbetar fortfarande pappersbruket (Tervakoski Oy äg. Delfort Group) som härstammar från 1818 och därmed är Finlands äldsta fortfarande verksamma papperstillverkare. Industrin är den viktigaste arbetsgivaren i kommunen. Stora arbetsgivare förutom Tervakoski Oy är Valio Oy vars fabrik för glass- och barnmatstillverkning hade ca 270 anst. 2003. Glassfabriken såldes 2004 till den schweiziska livsmedelsjätten Nestlé. Valio har numera (2010) omkring 120 anställda i Janakkala. På orten verkar också Kolmeks Oy (pump- och elmotortillverkare, gr. 1945, 200 anst. 2003). Leppäkoski (ca 400 inv. 2000) var från 1700-t. ett centrum för den förr livskraftiga tegelindustrin i Janakkala som upphörde 1987.
Janakkala är känt för sina talrika herrgårdar, bland vilka märks Haga, Monikkala och Wanantaka. På Haga f.d. kungsgårds mark ligger en intressant fornborg, som tros vara en föregångare till Tavastehus. Invid kyrkan finns en offerkälla från hednatiden. Skådespelaren Ida Aalbergs barndomshem (1862-74) i Leppäkoski bevaras som museum. På Leppäkoski gård föddes även den finländska folkskolans skapare, Uno Cygnaeus. Bland moderna attraktioner kan nämnas Puuhamaa, en 1984 grundad nöjespark för barn, belägen i Tervakoski. Motionärer kan besöka Kalpalinnas skid- och terrängcykelcenter (Calpis Cross Center, gr. 1964), som ligger i Turenki.
Janakkala är nämnt 1341 och omtalas 1431 som eget pastorat. Gråstenskyrkan, uppförd ca 1490-1530, ombyggdes 1848-49 till korskyrka. 1945 noterades en stor folkökning för Janakkala genom att flyktingar främst från S:t Andree på Karelska näset slog sig ned där i stort antal. Ett betydande arealtillskott erhöll kommunen 1967, då inemot hälften av den upplösta Vånå kommun överfördes till Janakkala. (V. Kerkkonen, Janakkalan historia, 1976)
Talrika sjöar och vattendrag, kuperad terräng och vidsträckta odlingar ger sin prägel åt landskapet i Janakkala. I kommunen, som upplevt en stark industriell expansion under efterkrigstiden, finns två större samhällen, centralorten Turenki och Tervakoski med ca 7 100 (2004) resp. 3 795 invånare (2005). I Turenki verkade tidigare ett sockerbruk, som upphörde 1998. I Tervakoski arbetar fortfarande pappersbruket (Tervakoski Oy äg. Delfort Group) som härstammar från 1818 och därmed är Finlands äldsta fortfarande verksamma papperstillverkare. Industrin är den viktigaste arbetsgivaren i kommunen. Stora arbetsgivare förutom Tervakoski Oy är Valio Oy vars fabrik för glass- och barnmatstillverkning hade ca 270 anst. 2003. Glassfabriken såldes 2004 till den schweiziska livsmedelsjätten Nestlé. Valio har numera (2010) omkring 120 anställda i Janakkala. På orten verkar också Kolmeks Oy (pump- och elmotortillverkare, gr. 1945, 200 anst. 2003). Leppäkoski (ca 400 inv. 2000) var från 1700-t. ett centrum för den förr livskraftiga tegelindustrin i Janakkala som upphörde 1987.
Janakkala är känt för sina talrika herrgårdar, bland vilka märks Haga, Monikkala och Wanantaka. På Haga f.d. kungsgårds mark ligger en intressant fornborg, som tros vara en föregångare till Tavastehus. Invid kyrkan finns en offerkälla från hednatiden. Skådespelaren Ida Aalbergs barndomshem (1862-74) i Leppäkoski bevaras som museum. På Leppäkoski gård föddes även den finländska folkskolans skapare, Uno Cygnaeus. Bland moderna attraktioner kan nämnas Puuhamaa, en 1984 grundad nöjespark för barn, belägen i Tervakoski. Motionärer kan besöka Kalpalinnas skid- och terrängcykelcenter (Calpis Cross Center, gr. 1964), som ligger i Turenki.
Janakkala är nämnt 1341 och omtalas 1431 som eget pastorat. Gråstenskyrkan, uppförd ca 1490-1530, ombyggdes 1848-49 till korskyrka. 1945 noterades en stor folkökning för Janakkala genom att flyktingar främst från S:t Andree på Karelska näset slog sig ned där i stort antal. Ett betydande arealtillskott erhöll kommunen 1967, då inemot hälften av den upplösta Vånå kommun överfördes till Janakkala. (V. Kerkkonen, Janakkalan historia, 1976)
Janakkala har ett fördelaktigt läge vid motorvägen mellan landets två största städer. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. komunförbund.