kekri, dialektalt keyri, köyri eller keeri, fest som firades i slutet av böndernas arbetsår. Till en början var tidpunkten inte bestämd, utan varje by firade festen när arbetet med skörd och tröskning var klart och boskapen tagits in från betet. I början av 1800- t. började k. allmänt firas den första november. Den sammanföll då med Allhelgonadagen och fick därmed delvis karaktären av en fest för de avlidna. Fram till 1816 tog tjänstefolkets arbetsår slut på Mikaelidagen (29/9). Pigorna och drängarna hade då ledigt (s.k. lösveckor) innan de påbörjade sitt arbete hos den nya arbetsgivaren. Också denna tradition anknöts under 1800-t. till tiden för k.
Idag anordnas ett stort antal synnerligen olikartade fester i anslutning till kekritraditionen. Det kan vara frågan om lantbruksorganisationer, politiska organisationer eller studentorganisationer. Beroende på intresseinriktning kan festen vara allt från en skördefest med landsbygdens överlevnad som tema, en fest som tar fasta på den fornfinska kulturen och den förkristna religionen, eller en festival där mat, dryck och underhållning är huvudelementen. I dag har också Halloween-utklädning kopplats ihop med kekrifirandet. (Anne Bergman)
Idag anordnas ett stort antal synnerligen olikartade fester i anslutning till kekritraditionen. Det kan vara frågan om lantbruksorganisationer, politiska organisationer eller studentorganisationer. Beroende på intresseinriktning kan festen vara allt från en skördefest med landsbygdens överlevnad som tema, en fest som tar fasta på den fornfinska kulturen och den förkristna religionen, eller en festival där mat, dryck och underhållning är huvudelementen. I dag har också Halloween-utklädning kopplats ihop med kekrifirandet. (Anne Bergman)