kulturfonder, fonder, oftast stiftelser, med uppgift att understödja olika kulturella strävanden. Fonder och stiftelser har i Finland större betydelse för finansieringen av enskilda kulturella och vetenskapliga projekt än i många andra länder. Bland mera framträdande k. märks Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse (bildad 1935), Niilo Helanderin säätiö (1927), Waldemar von Frenkells stiftelse (1938), Gesellius fond (1941), Osk. Huttusen säätiö (1955), Kansan sivistysrahasto (1955), Kansanvalistusseura (1874), Karjalaisen kulttuurin edistämissäätiö (1950), Koneen säätiö (1956), Föreningen Konstsamfundet (1940), Alfred Kordelinin säätiö (1918), Stina Krooks stiftelse (1977), Kulturfonden för Sverige och Finland (1960), Nygréns stiftelse (1973), Paulon säätiö (1966), Pro juventute nostra (1940), Harry Schaumans stiftelse (1937), Suomen kulttuurirahasto (1937), Svenska folkskolans vänner (1882), Svenska kulturfonden (1908), William Thurings stiftelse (1960), Victoriastiftelsen (1953), Jenny ja Antti Wihurin rahasto (1942) och Oscar Öflunds stiftelse (1944).
Av dessa behandlas Helanders stiftelse, Kansanvalistusseura, Koneen säätiö, Konstsamfundet, Kordelinin säätiö, Kulturfonden för Sverige och Finland, Nygréns stiftelse Paulon säätiö, Harry Schaumans stiftelse, Suomen kulttuurirahasto, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden, Thurings stiftelse, Wihuristiftelsen och Oskar Öflunds stiftelse under separata uppslagsord. Se även stiftelser för vetenskap.
Av dessa behandlas Helanders stiftelse, Kansanvalistusseura, Koneen säätiö, Konstsamfundet, Kordelinin säätiö, Kulturfonden för Sverige och Finland, Nygréns stiftelse Paulon säätiö, Harry Schaumans stiftelse, Suomen kulttuurirahasto, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden, Thurings stiftelse, Wihuristiftelsen och Oskar Öflunds stiftelse under separata uppslagsord. Se även stiftelser för vetenskap.
Kulturfondernas förmögenhet 2001. Graf: Magdalena Lindeberg.