kyrkböcker

kyrkböcker, de böcker som enligt kyrkolagen skall föras i varje församling. De är kyrkans huvudbok (förr kallad kommunionbok, d.v.s. ursprungligen register över nattvardsgången), som upptar församlingens medlemmar, och historieböcker, som utgörs av längder döpta, personer som erhållit konfirmandundervisning ("skriftskolgångna") och konfirmerade, förelysta och vigda; döda och begravna, för brott dömda ("brottmålsbok"), in- och utflyttade samt över dem som inträtt i eller utträtt ur kyrkan. Härtill kommer arkiv- och biblioteksförteckning. Kyrkoherden ansvarar för arkivbildningen på sätt som därom stadgas (se kyrkoarkiv).

Huvudböcker och historieböcker för Finlands församlingar fram till 1850-talets slut har mikrofilmats och kopiorna förvaras i Riksarkivet, där även handskrivna kopior av vissa historieböcker från tiden före 1850 finns lättillgängliga för forskare. Genealogiska samfundet har genom ett omfattande digitaliseringsprojekt organiserat renskrivning och publicering av kyrkböcker på Internet. De finländska kyrkböckerna mikrofilmades på 1950-talet genom mormonernas försorg (i deras lära ingår "dop" av döda) och finns därför tillgängliga på Riksarkivet.

Sedan det statliga befolkningsdatasystemet helt tog över folkbokföringen på 1990-talet kan kyrkböcker betecknas som ett församlingsvis fört medlemsregister, som för utomstående är av betydelse främst vid utredningar i samband med bouppteckningar och släktforskning. Församlingarna och magistraterna utbyter dock ömsesidigt information. (H. Roiko-Jokela/T. Pitkänen, Kirkonkirjat paikallisyhteisön kuvaajina, 1996; R. Korhonen, Suomen väestökirjanpidon historia, 1999)

Genealogiska samfundet i Finland, sökprogram för historieböcker