Linkomies (t. 1928 Flinck), Edwin Johan Hildegard (f. 22/12 1894 Viborg, d. 8/9 1963 Hfrs), politiker, filolog och universitetsman, fil.dr 1923. Linkomies blev 1923 professor i romersk litteratur vid Helsingfors universitet och var universitetets prorektor 1932-43, rektor 1956-62 samt kansler från 1962. Han var riksdagsman 1933-45 och riksdagens vicetalman 1939-43; vice ordförande i samlingspartiet 1936-43 och ordförande 1943-45. Linkomies var från mars 1943 till augusti 1944 statsminister i den allpartiregering som kort efter sitt tillträde avvisade ett amerikanskt anbud om medling och våren 1944 avbröt fredsförhandlingarna med Sovjetunionen. Han dömdes vid krigsansvarighetsprocessen 1946 till 5 1/2 års fängelse, men frigavs 1948 och återupptog skötseln av sin professur.
Sin tid som statsminister skildrade Linkomies i memoarboken Vaikea aika (skriven i fängelset, utgiven postumt 1970, sv. övers. I mitt lands tjänst, 1974), där han bl.a. hävdade att det nämnda amerikanska medlingsförslaget var framlagt i vilseledande syfte och det ryska fredsanbudet oantagbart. Hans vetenskapliga författarskap omfattade bl.a. Auguralia und Verwandtes (1921), ett verk om ordet augurs etymologi, och den språkhistoriska undersökningen De ablativo absoluto questiones (1929), vartill han utgav essäsamlingen Keisari Augustus ja Rooman perintö (1946, sv. övers. Kejsar Augustus och arvet från Rom, 1948), en monografi över Homeros (1948), m.m. Linkomies var en högt begåvad och kraftfull personlighet, som i allmänhet genomförde vad han hade föresatt sig. (E.L.: suomalainen vaikuttaja, red. P. Tommila/H. Heikkilä, 1996; M. Jokisipilä, Edwin Linkomiehen poliittinen toiminta 1943-1946, 1997).
Hans dotter, fil.mag. (1957) Sinikka Linkomies-Pohjala (1929-2000), var 1954-69 lärare i svenska vid ett finskt läroverk i Hfrs och satt i riksdagen 1970-82 (saml.).
Finlands regeringar sedan 1917
Sin tid som statsminister skildrade Linkomies i memoarboken Vaikea aika (skriven i fängelset, utgiven postumt 1970, sv. övers. I mitt lands tjänst, 1974), där han bl.a. hävdade att det nämnda amerikanska medlingsförslaget var framlagt i vilseledande syfte och det ryska fredsanbudet oantagbart. Hans vetenskapliga författarskap omfattade bl.a. Auguralia und Verwandtes (1921), ett verk om ordet augurs etymologi, och den språkhistoriska undersökningen De ablativo absoluto questiones (1929), vartill han utgav essäsamlingen Keisari Augustus ja Rooman perintö (1946, sv. övers. Kejsar Augustus och arvet från Rom, 1948), en monografi över Homeros (1948), m.m. Linkomies var en högt begåvad och kraftfull personlighet, som i allmänhet genomförde vad han hade föresatt sig. (E.L.: suomalainen vaikuttaja, red. P. Tommila/H. Heikkilä, 1996; M. Jokisipilä, Edwin Linkomiehen poliittinen toiminta 1943-1946, 1997).
Hans dotter, fil.mag. (1957) Sinikka Linkomies-Pohjala (1929-2000), var 1954-69 lärare i svenska vid ett finskt läroverk i Hfrs och satt i riksdagen 1970-82 (saml.).
Finlands regeringar sedan 1917
Linkomies, Edwin. En framstående studiebegåvning som tog studenten vid 16 års ålder och blev fil.kand. då han var 18. Han var predestinerad att göra en lysande karriär och gjorde det även, både inom universitetsvärlden och politiken. Foto: Museiverket.