Malm

Malm, fi. Malmi, distrikt i nordöstra stordistriktet i Hfrs, 27 668 inv. (2009). Malm var ursprungligen en av de största och mest välmående byarna i Helsinge socken. Flera av hemmanen från storskiftet under senare delen av 1700-t. har bevarats med byggnader från 1800-t. Den nuvarande bebyggelsen har vuxit upp kring Malms station (invigd 1873), belägen vid stambanan 11 km från centralstationen. Därifrån byggdes 1894 en bibana till Malms begravningsplats (2 302 m), som togs i bruk följande år. Banan, som ägdes av huvudstadens evangelisk-lutherska församlingar, revs 1954. Stadsdelen har äldre, villadominerade partier i Övre Malm (fi. Ylä-Malmi, 6 615 inv. 2009) n. om järnvägen och i Nedre Malm (fi. Ala- Malmi, 4 901 inv. 2009) s. om denna. N. om banan ligger ytterligare den välbevarade arbetarförstaden Mosabacka (fi. Tapanila, 5 714 inv. 2009) som växte upp fr.o.m. 1907, och Staffansslätten (fi. Tapaninvainio, 7 982 inv. 2009) med vidlyftig ny småhusbebyggelse.

Malm inkorporerades 1946 med huvudstaden. Där finns bl.a. stadens n. kyrkogård och Malms flygplats, som till 1952 var stadens huvudflygfält. Fältet med flygterminal i funktionalistisk stil (D. Englund-V. Rosendal, 1938) anlades 1935-38 och utrustades med permanentbelagda rullbanor; det invigdes sistnämnda år under synnerligen högtidliga former. Flygplatsen var vid den tidpunkten näststörst och modernast i Europa. Regelbunden passagerartrafik på utlandet inleddes dock redan 1936. 1939 flög man från Malm till flertalet större städer i hemlandet, och 1940 utsträcktes trafiken till Petsamo. Under perioden 1944-46 disponerades flygfältet av den allierade kontrollkommissionen. Under denna tid sköttes flygtrafiken på utlandet provisoriskt över Hyvinge. Malms flyfält anlitas i dag mest av sportflyget och annat civilflyg utanför den reguljära linjetrafiken. Beslut har fattats om att lägga ned flygtrafiken och att bebygga området med bostäder. Malms kyrka invigdes 1981 (K. Gullichsen). (S-L. Pirkkamaa, Malmi, maineikas kautta aikojen, 1989, 2:a utv. uppl. 2005)