Hyvinge, fi. Hyvinkää, stad i Nyland 50 km n. om Hfrs, Södra Finlands region. Areal 323 km2, invånare 45 489 (2010).
Stadens centrum utbreder sig på Lojoåsen, som här bildar en jämn tallmo. Då järnvägen Helsingfors-Tavastehus började byggas på 1850-talet var trakten i det närmaste obebodd, och den tillfälliga bebyggelse som uppstod genom järnvägsbygget försvann snart igen. Orten fick fast bosättning först sedan Hangöbanan öppnats för trafik 1873, men det dröjde två årtionden innan utvecklingen verkligen började. Impulsen gavs av Ossian Donner, som 1892 grundade ett yllespinneri. Ännu på 1960-talet var fabriken den största arbetsgivaren i staden, men i början av 1990- talet nedlades verksamheten. Hyvinge är idag en viktig järnvägsknut vid stambanan med omfattande industri; bland företag märks Kone Oyj, vars hissfabrik 2003 sysselsatte ca 690 personer. Kone inledde sin verksamhet i Hyvinge 1944. Några år tidigare grundades statsjärnvägarnas verkstad i Hyvinge, som har ca 850 anställda 2003. Det från Kone 1994 avknoppade företaget KCI Konecranes, vars fabrik för tillverkning av bl.a. lyftanordningar hade ca 950 anställda 2003. Hyvinge är vidare säte för den av förläggarna och bokhandeln ägda bokgrossisten Kirjavälitys Oy (gr. 1919). Den största arbetsgivaren vid sidan av själva staden är dock Hyvinge sjukhus, som har en personal på ca ettusen personer och arbetar bl.a. i byggnader som tidigare tillhörde ortens nedlagda sanatorium.
Stadsbilden i Hyvinge får sin prägel av parker och grönområden samt villabebyggelse, som breder ut sig över ett vidsträckt område. Inom bebyggelsen märks särskilt den pyramidformiga, högst okonventionellt utformade kyrkan (A. Ruusuvuori, 1961) och affärshuset Jussintori (I. & R. Valjakka, 1981), som även inrymmer stadens konstmuseum. Ett monument över O. Donner, en obelisk vid huvudgatan Hämeenkatu, avtäcktes 1956 (J. Eklund), Wäinö Aaltonens minnesmärke över järnvägsbyggarna följande år. Av sevärdheter i staden kan främst nämnas Järnvägsmuseet, som ursprungligen fanns i Hfrs, men som 1974 flyttades till Hyvinge. Den höglänta terrängen i de n.v. utkanterna av själva staden, "H. Schweiz" (ca 130 m ö.h.), är ett populärt vintersportcentrum med slalombackar och spår för terrängskidning; en del av området är naturskyddsområde. Tidningen Hyvinkään Sanomat utkom i staden mellan 1925 och 2003. Sistnämnda år sammanslogs Hyvinkään Sanomat och Riihimäen Sanomat, varvid den nya tidningen Aamuposti bildades. Många konstnärer har valt att bosätta sig i Hyvinge, bland dem Helene Schjerfbeck som bodde på orten 1902-25 och bl.a. använde lokala invånare som modeller; 1998 avtäcktes skulpturen Dörr (T. Junno) till hennes minne. Övriga konstnärer som bott i Hyvinge är Tyko Sallinen, Jalmari Ruokokoski, Yrjö Saarinen och Terho Sakki.
Hyvinge var ursprungligen en avlägsen by i Nurmijärvi socken, där ett av järnvägstjänstemän bebott samhälle uppkom under 1870-talet. I början av 1900-talet satte Hyvinge sanatorium och badanstalt (gr. 1896, arbetade till 1940, huvudbyggnad av L. Sonck, uppfört 1905-06), som frekventerades av i synnerhet förmögna ryssar, sin prägel på livet i Hyvinge, då främst känt som luftkurort. Huvudbyggnaden skadades svårt vid luftbombardemang under vinterkriget. Hyvinge stationssamhälle utbröts 1918 från Nurmijärvi och Hausjärvi och bildade egen kommun samt blev köping 1926 och stad 1960. Efter andra världskriget har befolkningstillväxten varit snabb tack vare en tilltagande industrialisering och närheten till huvudstaden. Ett flygfält som skulle tjäna som bas för jaktflyget i huvudstadens luftförsvar anlades 1940. Flygtrafiken på utlandet sköttes provisoriskt över detta fält 1944-46, då Malms flygfält i Helsingfors disponerades av den allierade kontrollkommissionen. Det betjänar idag sportflyget. Staden utgör en del av bandstaden utmed Södra Finlands stambana. Hyvinge landskommun med bl.a. den stora egendomen Nääs inkorporerades 1969. (K. Hautala, Hyvinkään seudun historia 1860-1950, 1951; O. Junnila, Hyvinkään seudun historia, 1989; Tuuli ja pilvet ja männynlatvat: Hyvinkään parantola-Hyvinge sanatorium och badanstalt 100 vuotta, red. J. Forslund m.fl., 1996)
Stadens centrum utbreder sig på Lojoåsen, som här bildar en jämn tallmo. Då järnvägen Helsingfors-Tavastehus började byggas på 1850-talet var trakten i det närmaste obebodd, och den tillfälliga bebyggelse som uppstod genom järnvägsbygget försvann snart igen. Orten fick fast bosättning först sedan Hangöbanan öppnats för trafik 1873, men det dröjde två årtionden innan utvecklingen verkligen började. Impulsen gavs av Ossian Donner, som 1892 grundade ett yllespinneri. Ännu på 1960-talet var fabriken den största arbetsgivaren i staden, men i början av 1990- talet nedlades verksamheten. Hyvinge är idag en viktig järnvägsknut vid stambanan med omfattande industri; bland företag märks Kone Oyj, vars hissfabrik 2003 sysselsatte ca 690 personer. Kone inledde sin verksamhet i Hyvinge 1944. Några år tidigare grundades statsjärnvägarnas verkstad i Hyvinge, som har ca 850 anställda 2003. Det från Kone 1994 avknoppade företaget KCI Konecranes, vars fabrik för tillverkning av bl.a. lyftanordningar hade ca 950 anställda 2003. Hyvinge är vidare säte för den av förläggarna och bokhandeln ägda bokgrossisten Kirjavälitys Oy (gr. 1919). Den största arbetsgivaren vid sidan av själva staden är dock Hyvinge sjukhus, som har en personal på ca ettusen personer och arbetar bl.a. i byggnader som tidigare tillhörde ortens nedlagda sanatorium.
Stadsbilden i Hyvinge får sin prägel av parker och grönområden samt villabebyggelse, som breder ut sig över ett vidsträckt område. Inom bebyggelsen märks särskilt den pyramidformiga, högst okonventionellt utformade kyrkan (A. Ruusuvuori, 1961) och affärshuset Jussintori (I. & R. Valjakka, 1981), som även inrymmer stadens konstmuseum. Ett monument över O. Donner, en obelisk vid huvudgatan Hämeenkatu, avtäcktes 1956 (J. Eklund), Wäinö Aaltonens minnesmärke över järnvägsbyggarna följande år. Av sevärdheter i staden kan främst nämnas Järnvägsmuseet, som ursprungligen fanns i Hfrs, men som 1974 flyttades till Hyvinge. Den höglänta terrängen i de n.v. utkanterna av själva staden, "H. Schweiz" (ca 130 m ö.h.), är ett populärt vintersportcentrum med slalombackar och spår för terrängskidning; en del av området är naturskyddsområde. Tidningen Hyvinkään Sanomat utkom i staden mellan 1925 och 2003. Sistnämnda år sammanslogs Hyvinkään Sanomat och Riihimäen Sanomat, varvid den nya tidningen Aamuposti bildades. Många konstnärer har valt att bosätta sig i Hyvinge, bland dem Helene Schjerfbeck som bodde på orten 1902-25 och bl.a. använde lokala invånare som modeller; 1998 avtäcktes skulpturen Dörr (T. Junno) till hennes minne. Övriga konstnärer som bott i Hyvinge är Tyko Sallinen, Jalmari Ruokokoski, Yrjö Saarinen och Terho Sakki.
Hyvinge var ursprungligen en avlägsen by i Nurmijärvi socken, där ett av järnvägstjänstemän bebott samhälle uppkom under 1870-talet. I början av 1900-talet satte Hyvinge sanatorium och badanstalt (gr. 1896, arbetade till 1940, huvudbyggnad av L. Sonck, uppfört 1905-06), som frekventerades av i synnerhet förmögna ryssar, sin prägel på livet i Hyvinge, då främst känt som luftkurort. Huvudbyggnaden skadades svårt vid luftbombardemang under vinterkriget. Hyvinge stationssamhälle utbröts 1918 från Nurmijärvi och Hausjärvi och bildade egen kommun samt blev köping 1926 och stad 1960. Efter andra världskriget har befolkningstillväxten varit snabb tack vare en tilltagande industrialisering och närheten till huvudstaden. Ett flygfält som skulle tjäna som bas för jaktflyget i huvudstadens luftförsvar anlades 1940. Flygtrafiken på utlandet sköttes provisoriskt över detta fält 1944-46, då Malms flygfält i Helsingfors disponerades av den allierade kontrollkommissionen. Det betjänar idag sportflyget. Staden utgör en del av bandstaden utmed Södra Finlands stambana. Hyvinge landskommun med bl.a. den stora egendomen Nääs inkorporerades 1969. (K. Hautala, Hyvinkään seudun historia 1860-1950, 1951; O. Junnila, Hyvinkään seudun historia, 1989; Tuuli ja pilvet ja männynlatvat: Hyvinkään parantola-Hyvinge sanatorium och badanstalt 100 vuotta, red. J. Forslund m.fl., 1996)
Hyvinge. Hyvinkää-Sali (övre bilden), centralt belägen vid salutorget, tjänstgör som stadens kulturcentrum (arkitekterna Laiho-Pulkkinen-Raunio, 1987). Hyvinge sanatorium grundades av läkare från Hfrs i slutet av 1800-talet. Sanatoriets huvudbyggnad (nedre bilden), som ursprungligen ritades av Lars Sonck, led svåra skador under vinterkriget. Den inrymmer efter återuppbyggnaden 1952 stadens sjukhus. Karta: Arttu Paarlahti. Foto: Sakari Niemi. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.