Maskin- och brobyggnads Ab

Maskin- och brobyggnads Ab (Maskin och Bro), Kone- ja siltarakennusosakeyhtiö, Hfrs, pionjärföretag inom finländsk metallindustri. Brobyggnads aktiebolaget grundades 1889 i Hfrs för att leverera stålbroar till järnvägsnätet som var under byggnad. 1891 fusionerades B. med Osbergs & Bades mekaniska verkstad (gr. 1860, uppfinningar), varvid M. uppstod. Företaget växte snabbt tack vare leveranser av vagnar, fartyg och ammunition till ryska armén. Då den ryska marknaden rasade efter kejsardömets fall, lyckades M. med målmedvetet arbete ta fram ersättande produkter, s.s. ångpannor och cellulosakokare, för den växande inhemska industrin. Nya konsumentprodukter, t.ex. mjölkseparatorn Lacta, Abloylåset samt emaljerade kärl inarbetades, även på västliga exportmarknader. Det lönsamma och expanderande M. förvärvade 1926 Sandvikens skeppsdocka Ab i Hfrs och 1931 Chricton-Vulcan Ab i Åbo. Av disponenter (vd) under M:s glansperiod kan nämnas bergsrådet Axel Söderman (1892-1911) och minister Carl Enckell (1911-1917) samt bergsråden Julius Stjernvall (1917-29) och Robert Lavonius (1929-35).

Den stora "gäddan" M. slukades 1935 överraskande av "abborren" Wärtsilä, som under Wilhelm Wahlforss ledning köpte aktiemajoriteten av Robert Mattsons dödsbo. Under 1960-t. avvecklades M. som en självständig enhet, dess fabriksområde i Sörnäs såldes 1974 och fabriksbyggnaderna fick ge vika för dagens Havs-Hagnäs (se bild vid Sörnäs). Verksamhet som M. genererat och som kvarstår idag är tillverkningen av maskiner för pappersindustrin vid Wärtsiläs fabrik i Träskända och av Abloylås vid fabriken i Joensuu. (L. Gripenberg, Maskin- och brobyggnads aktiebolaget 1892-1932, 1932; P. Haavikko, Wärtsilä 1834-1984, 1984) (Henry Ericsson)