Uppfinningar

uppfinningar och uppfinnare. En tredjedel av u. i Finland sker i storföretag, en tredjedel i småföretag, medan privatpersoner och universitetsforskare står för den återstående tredjedelen. Allmännyttig uppfinnarverksamhet främjas i Finland bl.a. av Uppfinningsstiftelsen (Keksintösäätiö), gr. 1971, som finansierar privata uppfinnares, forskares och småföretagares u. genom understöd, bidrag och lån. Medlen erhölls tidigare huvudsakligen av handels- och industriministeriet, därefter av efterträdaren arbets- och näringsministeriet. Uppfinnarverksamheten i företag, som regleras genom lagen om rätt till arbetstagares u. av 1967, understöds bl.a. av Tekes, medan de tidigare TE-centralerna, sedan 2010 införlivade med ELY-centralerna, beviljar stöd om u. kan leda till grundandet av nya företag. Finska uppfinnarnas centralförbund (Suomen keksijäin keskusliitto KEKE), Hfrs, gr. 1971, en sammanslutning av ett 30-tal regionala uppfinnarföreningar, har till uppgift bl.a. att bevaka uppfinnarnas intressen och främja deras verksamhet samt åstadkomma samverkan mellan dem. Förbundet utdelar sedan 1998 årligen titeln Landets mest kreativa kommun. En medlemsorganisation i förbundet är den 1989 grundade svenskspråkiga uppfinnarföreningen Idéresurs. 2005 tillkom en organisation för uppfinnare inom företagen, Työsuhdekeksijät.

Finland är numera en av de "uppfinningstätaste" (antalet patentansökningar i förhållande till folkmängden) länderna i världen, efter Japan, USA och Tyskland. I fråga om patentansökningar inom högteknologi kommer Finland dock på första plats. Antalet inlämnade patentansökningar i Finland uppgår idag till inemot tvåtusen om året (patentväsen).

Den första patenterade u. av en finländare gjordes av pedagogen Odert Gripenberg, som kring 1835 uppfann en såningsmaskin, vilken patenterades i Finland 1837 och i England 1846. Den tillverkades endast i ett fåtal exemplar och kom aldrig till egentlig användning. Bland övriga uppfinnare från denna tid märks kopparslagaren Carl August Osberg (1807-63), vars 1845 patenterade brandspruta blev upphovet till ett av de storföretag (Maskin- och brobyggnadsaktiebolaget) som på 1930-t. bildade Wärtsiläkoncernen. Maskin och bro övertog även en annan viktig u., Abloylåset, som utvecklats i början av 1900-t. De internationellt sett mest betydande u. vid denna tid gjordes måhända av elektroakustikern Erik Tigerstedt, som ibland har kallats "Finlands Edison", men som trots detta inte har kommit att inta en framskjuten plats i det allmänna medvetandet ens i hemlandet. Till samma kategori hör även kemisten Alfons Hellström, som utvecklade en biproduktionsindustri inom träförädlingen. Mera uppmärksamhet fick vapenkonstruktören Aimo Lahti, som blev känd främst för Suomimaskinpistolen, vilken tillförde Finlands armé en avsevärd eldkraft under andra världskriget.

Arkitekten Sigurd Savonius (1884-1931) uppfann på 1920-t. en vindrotor, den s.k. S-rotorn, som tagits i bruk över hela världen och som på grund av sin enkla konstruktion särskilt lämpar sig t.ex. för att driva pumpar i u-länderna. Efter andra världskriget började den även användas i vindgeneratorer.

Finlands enda Nobelpristagare på det naturvetenskapliga fältet är A.I. Virtanen, som gjorde ett flertal lantbruksekonomiskt betydelsefulla u., av vilka den s.k. AIV-metoden är den mest kända. Från ungefär samma tid härstammar luftkuddefarkosten, som uppfanns av teknologen Toivo J. Kaario (1912-70), vars banbrytande insats erkänts även i England, där idén vidareutvecklades och erhöll praktisk tillämpning. Kaario provkörde 1935 sin första svävare på Edesvikens is i Hfrs och erhöll 1939 patent på sin u. En utomlands välkänd finländsk u. från 1930-t. är vidare Väisäläsonden (Väisälä, Vilho), som används inom meteorologin. Till de ekonomiskt betydelsefullaste finländska u. hör den s.k. autogena smältmetoden, en metallurgisk u., som 1947 patenterades av Petri Bryk och överingenjör Johan Ryselin. Maiju Gebhard, som 1943-64 verkade som avdelningschef vid Arbetseffektivitetsföreningen, gjorde flera u. som underlättat arbetet i hushållen; mest känd av dessa är torkskåpet för torkning av kärl, som numera finns i varje finländskt hem.

Finländska uppfinnare har gjort sig gällande även på flera andra områden, bl.a. läkemedelsforskningen (t.ex. Albin Koponen, läkemedelsindustri) och livsmedelskemin (xylitol). Fil.dr Ingmar Wester (f. 1959) utvecklade som forskningschef vid Raisio Yhtymä det kolesterolsänkande margarinet Benecol, som introducerades på den finländska marknaden 1995.

Under det sena 1900-t. gjordes flera finländska u. på telekommunikationernas område, bl.a. sms-meddelandet, som dipl.ing. Matti Makkonen (f. 1952) fick en idé till 1982; det dröjde dock till 1994 innan det första meddelandet i textform sändes med en mobiltelefon av märket Nokia. Denna u. har, trots att den betecknats som den främsta finländska u. genom tiderna, inte inbringat upphovsmannen några förmögenheter. En annan internationellt känd innovation på området är operativsystemet Linux, utvecklat av Linus Torvalds.

Av andra uppfinnare, som omtalas i detta arbete, kan ytterligare nämnas Alexander af Forselles (gaslampor), Arno Hohenthal (idrottsredskap, Karhu-Titan Oy), Gustaf Komppa (torvteknologi), Leonard Lindelöf (cigarettmaskiner och vapen), Anders Ohls (nätbindningsmaskiner), Pertti Pasanen (idrottsredskap), Karl Sundman (astronomisk apparatur), Rolf Törnkvist (vågkraftverk) och Alvar Wilska (optik). (J. Peltoranta, Suomen keksijäliiton historiaa: Suomen keksijäin keskusliitto KEKE ry 1971-2005, 2005)

1900- talets största finländska uppfinningar (enligt Uppfinningsstiftelsen) är:

1. Filmuppfinningar, Erik Tigerstedt, 1912-1924

2. Abloylåset, Emil Henriksson 1918

3. Suomimaskinpistolen, Aimo Lahti 1922

4. Radiosonder, Vilho Väisälä 1931

5. AIV-fodret, A.I. Virtanen 1932 (Nobelpriset i kemi 1945)

6. Torkskåpet, Maiju Gebhard 1943

7. Flamsmältning i kopparframställning, Petri Bryk 1947

8. Xylitol, Finska socker, flera finländska och utländska forskare, 1974

9. Utveckling av pappersmaskiner och miljöskyddsuppfinningar, Matti Kankaanpää och andra från 1960-t. framåt

10. Hjärtfrekvensmätare, Seppo Säynäjäkangas 1975

11. Bioupplösliga insatser vid vård av benbrott, Pertti Törmälä 1986

12. Uppfinningar i anslutning till mobiltelefoni och datateknik, Nokias forskningsgrupper på 1990-t.

13. Internetkrypteringsmetoder, Tatu Ylönen m.fl. på 1990-t.

14. Kolesterolreducerande margarin, Raisiokoncernen 1995

15. Design som framgångsfaktor under 1900-t. t.ex. bland saxar