Maxmo , fi. Maksamaa, f.d. kommun i Österbotten, 30 km n.o. om Vasa, Västra och Inre Finlands region, sammanslogs 2007 med Vörå kommun och ingick därefter i Vörå-Maxmo kommun. 2011 gick Oravais samman med Vörå-Maxmo, varpå det nya Vörå bildades.
M. består huvudsakligen av öar, av vilka de största är Västerö-Österö och Kvimo- Teugmo. Längst ute till havs ligger de karga Mickelsörarna. Bygdens karaktär har starkt förändrats av landhöjningen; det tidigare kringflutna Maxmolandet, på vilket bl.a. kyrkan (H. Kuorikoski, 1824) befinner sig, är i dag en halvö, sammanvuxen med fastlandet. M. är ett småföretagarsamhälle, där bl.a. pälsdjursuppfödning intar en framträdande plats.
M. blev kapell under Vörå 1775 och bildade egen församling 1872. På n.v. Maxmolandet finns Tottesund, en av de få herrgårdarna i svenska Österbotten. Den var sätesgård på 1600-t., förvandlades vid reduktionen till översteboställe för Österbottens infanteriregemente och befinner sig i dag i kommunal ägo. Kustbyarna i M. ingick 1653-86 i stormannaförläningen Karleborgs grevskap. Hösten 1714 förliste fem ryska galärer vid Ryssberget på n. Västerö efter att ha företagit plundringar bl.a. i Umeå. På Västerö lossades senhösten 1917 vapen från ett tyskt fartyg (Equity). (B. Åkerblom, M. sockens historia, 1968)
M. består huvudsakligen av öar, av vilka de största är Västerö-Österö och Kvimo- Teugmo. Längst ute till havs ligger de karga Mickelsörarna. Bygdens karaktär har starkt förändrats av landhöjningen; det tidigare kringflutna Maxmolandet, på vilket bl.a. kyrkan (H. Kuorikoski, 1824) befinner sig, är i dag en halvö, sammanvuxen med fastlandet. M. är ett småföretagarsamhälle, där bl.a. pälsdjursuppfödning intar en framträdande plats.
M. blev kapell under Vörå 1775 och bildade egen församling 1872. På n.v. Maxmolandet finns Tottesund, en av de få herrgårdarna i svenska Österbotten. Den var sätesgård på 1600-t., förvandlades vid reduktionen till översteboställe för Österbottens infanteriregemente och befinner sig i dag i kommunal ägo. Kustbyarna i M. ingick 1653-86 i stormannaförläningen Karleborgs grevskap. Hösten 1714 förliste fem ryska galärer vid Ryssberget på n. Västerö efter att ha företagit plundringar bl.a. i Umeå. På Västerö lossades senhösten 1917 vapen från ett tyskt fartyg (Equity). (B. Åkerblom, M. sockens historia, 1968)
Maxmo var Finlands vattenrikaste kommun: tre fjärdedelar av kommunens yta bestod av hav och sjöar. Landarealen ökade med inemot nio ha per år tack vare landhöjningen. Karta: Arttu Paarlahti.
Maxmo forna kommunvapen användes först av det kortlivade Vörå-Maxmo, för att sedan övergå till den nuvarande Vörå kommun. Bildkälla: Finlands kommunförbund.