nationalsånger. Som den första nationalsången i Sverige, som till 1808-09 omfattade även Finland, brukar nämnas Gustafs skål av C.M. Bellman (1772). Efter försök att införa Marseljäsen med svensk text 1805 efterträddes sången av Bevare Gud vår kung, nämligen God save the King med svensk text av A.N. Edelcrantz resp. finsk text av B. von Knorring: Eläköön kuningas. Den omarbetades 1809 till Wejsu Kejsarille (Hymn till Kejsaren), men texten slog inte igenom. Däremot accepterades som kejsarhymn Jakob Judéns Eläköön armias, som sjöngs till samma melodi.
Sedan 1848 är Vårt land Finlands nationalsång. Dikten av J.L. Runeberg är publicerad som inledningsdikt till Fänrik Ståls sägner 1846. Den tonsattes snart av finländska och svenska kompositörer: sammanlagt finns ett drygt dussin tonsättningar. Runeberg själv skrev en egen melodi. Tonsatt av Fredrik Pacius framfördes Vårt land första gången på Floradagen 13/5 1848 i Gumtäkt, varpå den upphöjdes till nationalsång. Den finska översättningen av Vårt land (Maamme) är gjord av Paavo Cajander. Med texten Mu isamaa av J.W. Janssen är Vårt land även Estlands nationalsång.
Vårt lands position som n. har flera gånger resultatlöst ifrågasatts. Redan på 1850-t. föreslogs i dess ställe Savolaisen laulu av August Ahlqvist-Oksanen med melodi av K. Collan. 1881 lanserades Herää Suomi! av Arvi Jännes med melodi av E. Genetz, och 1928 föreslogs ett avsnitt ur A. Järnefelts kantat Isänmaan kasvot med text av V.A. Koskenniemi. Hymnavsnittet ur J. Sibelius Finlandia, med text av W. Sola, föreslogs 1938, och återigen i början av 2000-t., nu med text av V.A. Koskenniemi. Se även Björneborgarnas marsch och Suomis sång. (J. Rosas, Fredrik Pacius som tonsättare, 1949; M. Klinge, Suomen sinivalkoiset värit, 1981; M. Klinge, Marseljäsen och Vårt land (i volymen Från lojalism till rysshat, 1998); Maamme laulu viisitoista vuosikymmentä - Vårt land: vår nationalsång 150 år, red. L. Kolbe/R. Varjus/J. Wrede, 1998) (Fabian Dahlström)
Sedan 1848 är Vårt land Finlands nationalsång. Dikten av J.L. Runeberg är publicerad som inledningsdikt till Fänrik Ståls sägner 1846. Den tonsattes snart av finländska och svenska kompositörer: sammanlagt finns ett drygt dussin tonsättningar. Runeberg själv skrev en egen melodi. Tonsatt av Fredrik Pacius framfördes Vårt land första gången på Floradagen 13/5 1848 i Gumtäkt, varpå den upphöjdes till nationalsång. Den finska översättningen av Vårt land (Maamme) är gjord av Paavo Cajander. Med texten Mu isamaa av J.W. Janssen är Vårt land även Estlands nationalsång.
Vårt lands position som n. har flera gånger resultatlöst ifrågasatts. Redan på 1850-t. föreslogs i dess ställe Savolaisen laulu av August Ahlqvist-Oksanen med melodi av K. Collan. 1881 lanserades Herää Suomi! av Arvi Jännes med melodi av E. Genetz, och 1928 föreslogs ett avsnitt ur A. Järnefelts kantat Isänmaan kasvot med text av V.A. Koskenniemi. Hymnavsnittet ur J. Sibelius Finlandia, med text av W. Sola, föreslogs 1938, och återigen i början av 2000-t., nu med text av V.A. Koskenniemi. Se även Björneborgarnas marsch och Suomis sång. (J. Rosas, Fredrik Pacius som tonsättare, 1949; M. Klinge, Suomen sinivalkoiset värit, 1981; M. Klinge, Marseljäsen och Vårt land (i volymen Från lojalism till rysshat, 1998); Maamme laulu viisitoista vuosikymmentä - Vårt land: vår nationalsång 150 år, red. L. Kolbe/R. Varjus/J. Wrede, 1998) (Fabian Dahlström)