Floradagen den 13 maj har firats bl.a. av studenterna i Hfrs enligt en gammal vårfesttradition som härstammar från universitetets sista tider i Åbo. "Majfesten" återupplivades 1832 i Hfrs och firades 1833 första gången i Sörnäs utanför den dåvarande staden, men kunde 1837-47 inte hållas på grund av myndigheternas motstånd.
Den mest berömda Floradagen i Finlands historia firades 1848, då Fredrik Cygnaeus höll ett högstämt tal till fosterlandet, och då Runebergs Vårt land, som då kan sägas ha fått sin ställning som Finlands nationalsång, sjöngs för första gången i Fredrik Pacius tonsättning.
Majfesttraditionen upphörde i den gamla formen och kom småningom att ersättas av första maj-firandet. Femtioårsminnet av den historiska Floradagen högtidlighölls dock 1898 med en solenn fest på Djurgårdens idrottsplan. Det traditionella vårfestfirandet återupptogs 1911 av huvudstadens svenska studenter, som efter mönster från Sverige höll en vårfest i Brunnsparken varje år (med avbrott för krigsåren under andra världskriget) fram till 1956. Traditionell vårfestdag var ursprungligen 6/5, men från 1930-t. anordnades festen i allmänhet något senare, ibland på Floradagen. Firandet av den egentliga Florafesten väcktes åter till liv 1927 som en fest för de finska studenterna, men efter andra världskriget började man hålla en gemensam fest i Brunnsparken, där även svenska studenter deltog. Hundraårsdagen av den stora Florafesten 13/5 1948 blev en stor patriotisk demonstration, president Paasikivi deltog i gudstjänsten. Ett monument med reliefbilder av Runeberg, Cygnaeus, Pacius och Topelius avtäcktes sedermera på Gumtäkts äng. Studentkåren antog i sina stadgar den 13 maj som sin officiella vårfestdag, som firades årligen i Gumtäkt under 1950- o. 60-talen. Efter studentrevolten 1968 då studenterna "ockuperade" Gamla studenthuset upphörde firandet av Floradagen temporärt. Den uppmärksammades endast under filosofiska och statsvetenskapliga fakulteternas promotionsvårar, men återupplivades på 1990-talet. Hundrafemtioårsdagen firades åter med gudstjänst i domkyrkan - såsom 1948 - och ett festtåg med flera tusen studenter som med rektor i spetsen tågade till Gumtäkt. Se även Valborg.
Den mest berömda Floradagen i Finlands historia firades 1848, då Fredrik Cygnaeus höll ett högstämt tal till fosterlandet, och då Runebergs Vårt land, som då kan sägas ha fått sin ställning som Finlands nationalsång, sjöngs för första gången i Fredrik Pacius tonsättning.
Majfesttraditionen upphörde i den gamla formen och kom småningom att ersättas av första maj-firandet. Femtioårsminnet av den historiska Floradagen högtidlighölls dock 1898 med en solenn fest på Djurgårdens idrottsplan. Det traditionella vårfestfirandet återupptogs 1911 av huvudstadens svenska studenter, som efter mönster från Sverige höll en vårfest i Brunnsparken varje år (med avbrott för krigsåren under andra världskriget) fram till 1956. Traditionell vårfestdag var ursprungligen 6/5, men från 1930-t. anordnades festen i allmänhet något senare, ibland på Floradagen. Firandet av den egentliga Florafesten väcktes åter till liv 1927 som en fest för de finska studenterna, men efter andra världskriget började man hålla en gemensam fest i Brunnsparken, där även svenska studenter deltog. Hundraårsdagen av den stora Florafesten 13/5 1948 blev en stor patriotisk demonstration, president Paasikivi deltog i gudstjänsten. Ett monument med reliefbilder av Runeberg, Cygnaeus, Pacius och Topelius avtäcktes sedermera på Gumtäkts äng. Studentkåren antog i sina stadgar den 13 maj som sin officiella vårfestdag, som firades årligen i Gumtäkt under 1950- o. 60-talen. Efter studentrevolten 1968 då studenterna "ockuperade" Gamla studenthuset upphörde firandet av Floradagen temporärt. Den uppmärksammades endast under filosofiska och statsvetenskapliga fakulteternas promotionsvårar, men återupplivades på 1990-talet. Hundrafemtioårsdagen firades åter med gudstjänst i domkyrkan - såsom 1948 - och ett festtåg med flera tusen studenter som med rektor i spetsen tågade till Gumtäkt. Se även Valborg.
Floradagen. Fredrik Cygnaeus talar till fosterlandet på majfesten 1848. Teckning av A. Federley. Foto: Museiverket.