Norra Savolax, fi. Pohjois-Savo, landskap i ö. Finland, som utgör huvuddelen av det historiska landskapet Savolax. Norra Savolax sammanfaller i stort sett med det Kuopio län som uppstod 1960, då Mellersta Finlands län och Norra Karelens län avskildes från det äldre Kuopio län. 1997 - 2010 var Norra Savolax en del av Östra Finlands län. Enligt den s.k. nya landskapsindelningen, som fastslogs genom ett statsrådsbeslut av 1998, omfattade Norra Savola 25 kommuner fördelade på fem ekonomiska regioner, nämligen Norra Savolax, Kuopio, Nordöstra Savolax, Varkaus och Inre Savolax. 2005 minskade antalet kommuner till 23 så Vehmersalmi förenades med Kuopio och Kangaslampi förenades med Varkaus. Landskapsförbundet för Norra Savolax (nuv. Pohjois-Savon liitto, gr. 1936) i Kuopio administrerar landskapet. Areal 16 770 km2, 248 182 inv. (2009). Näringsstruktur 2007: jord- o. skogsbruk 7,9 %, industri 23,5 %, service 67,5 %.
Geografiskt sett hör Norra Savolax till sjölandet; mot n. övergår det i karelska berglandet. Landskapet är till största delen täckt av skog (83 % av landarealen), dominerande trädslag gran. Ställvis finns lundområden av betydande omfattning, bl.a. kring Kuopio. Växtligheten är i N. rikare än i grannlandskapen på samma breddgrader. Terrängen (medelhöjd över havet 100-150 m) ter sig ganska ojämn; moränåsar finns i riklig mängd. Mest berglänt är landskapet vid Kuopio (se t.ex. Puijo) och i Nilsiä. N. genomdras från n.v. till s.o. av Kallavesi- och Rautalampistråtarna. Sjöstränderna är inte sällan låglänta. Myrar förekommer sparsamt i s., men norrut kan de uppta drygt 60 % av landarealen.
Norra Savolax hörde länge till landets mest underutvecklade områden; utflyttningen under perioden 1960-80 uppgick till ca 20 000 personer. På 1980-talet stabiliserades befolkningsutvecklingen och blev positiv. I mitten av 1990-talet tilltog dock utflyttningen på nytt, och befolkningen har minskat sedan 1994.
Jordbruket domineras av olika specialodlingar, t.ex. av jordgubbar i Suonenjoki med omnejd. Industrin företräds av bl.a. skogs-, metall- och livsmedelsindustri samt kemisk och grafisk industri. Främsta industricentra är Kuopio och Varkaus. Turismen har blivit en allt viktigare inkomstkälla. Inom denna sektor märks bl.a. ett av landets populäraste skidsportcentra vid berget Tahkovuori i Nilsiä.
Historia. Sedan s. Karelen i freden 1721 avträtts till Ryssland, förenades Norra Karelen jämte Savolax med Kymmenegårds län under en landshövding med säte först i Fredrikshamn, sedan i Villmanstrand och efter 1743 i Lovisa. Länsresidenset befann sig dock på alltför långt avstånd från Norra Savolax, och 1775 genomförde Gustav III därför en länsreglering, varvid Kuopio län bildades (till en början kallat Savolax och Karelens län). Gränserna mot andra län justerades 1831. Delar av Kuopio län (sammanl. 1 796 km2) avträddes vid fredsslutet 1940 och i vapenstilleståndet 1944 till Sovjetunionen. Sin nuvarande utbredning fick Norra Savolax i samband med upprättandet av Kuopio län 1960. (Tämä on Pohjois-Savo, red. E. Sormunen m.fl., 1949; Samassa veneessä. Pohjois- Savon maakuntakirja, red. T. Ruottinen m.fl., 1986)
Geografiskt sett hör Norra Savolax till sjölandet; mot n. övergår det i karelska berglandet. Landskapet är till största delen täckt av skog (83 % av landarealen), dominerande trädslag gran. Ställvis finns lundområden av betydande omfattning, bl.a. kring Kuopio. Växtligheten är i N. rikare än i grannlandskapen på samma breddgrader. Terrängen (medelhöjd över havet 100-150 m) ter sig ganska ojämn; moränåsar finns i riklig mängd. Mest berglänt är landskapet vid Kuopio (se t.ex. Puijo) och i Nilsiä. N. genomdras från n.v. till s.o. av Kallavesi- och Rautalampistråtarna. Sjöstränderna är inte sällan låglänta. Myrar förekommer sparsamt i s., men norrut kan de uppta drygt 60 % av landarealen.
Norra Savolax hörde länge till landets mest underutvecklade områden; utflyttningen under perioden 1960-80 uppgick till ca 20 000 personer. På 1980-talet stabiliserades befolkningsutvecklingen och blev positiv. I mitten av 1990-talet tilltog dock utflyttningen på nytt, och befolkningen har minskat sedan 1994.
Jordbruket domineras av olika specialodlingar, t.ex. av jordgubbar i Suonenjoki med omnejd. Industrin företräds av bl.a. skogs-, metall- och livsmedelsindustri samt kemisk och grafisk industri. Främsta industricentra är Kuopio och Varkaus. Turismen har blivit en allt viktigare inkomstkälla. Inom denna sektor märks bl.a. ett av landets populäraste skidsportcentra vid berget Tahkovuori i Nilsiä.
Historia. Sedan s. Karelen i freden 1721 avträtts till Ryssland, förenades Norra Karelen jämte Savolax med Kymmenegårds län under en landshövding med säte först i Fredrikshamn, sedan i Villmanstrand och efter 1743 i Lovisa. Länsresidenset befann sig dock på alltför långt avstånd från Norra Savolax, och 1775 genomförde Gustav III därför en länsreglering, varvid Kuopio län bildades (till en början kallat Savolax och Karelens län). Gränserna mot andra län justerades 1831. Delar av Kuopio län (sammanl. 1 796 km2) avträddes vid fredsslutet 1940 och i vapenstilleståndet 1944 till Sovjetunionen. Sin nuvarande utbredning fick Norra Savolax i samband med upprättandet av Kuopio län 1960. (Tämä on Pohjois-Savo, red. E. Sormunen m.fl., 1949; Samassa veneessä. Pohjois- Savon maakuntakirja, red. T. Ruottinen m.fl., 1986)
Norra Savolax. Sedan 2005, då Vehmersalmi förenades med Kuopio och Kangassalmi med Varkaus, består landskapet av 23 kommuner. Karta: Arttu Paarlahti.
Befolkningsutvecklingen i landskapet. Diagram: Magdalena Lindberg.